Det öppna samhällets försvar

11.04.2017 kl. 12:33
Europa har blivit utsatt för flera terrorattacker, hatbrott och vansinnesdåd det senaste året. Stockholm blev den senaste platsen i fredags. Stockholm är som en andra hemstad för många ålänningar, också för dem som aldrig bott i staden. Flera ålänningar var nära händelsen och många känner någon som var nära. Därför känns attacken ända in på skinnet.

Frågan är vad som driver människorna bakom dessa fruktansvärda dåd och hemska attacker på oskyldiga. Attacker på det öppna samhället som gör att man känner både bestörtning och sorg. Den här typens händelser skapar en känsla av osäkerhet och rädsla i samhället. Vi får dock inte låta oro och rädsla ta över våra liv, för då har de som utför den här typens dåd vunnit.

 

Det är inte helt lätt att försvara ett öppet samhälle då vanliga lastbilar börjar användas som vapen, men mycket görs redan och måste fortsätta göras för att förhindra dåd. Vi måste försöka förstå mönster och drivkraften bakom dåden för att kunna förhindra att sådana alls uppkommer. Vi behöver också se till att de myndigheter som arbetar med den inre säkerheten, inte minst polis och gränsbevakning, har tillräckliga resurser. Poliskåren och gränsbevakningsväsendet gör ett otroligt viktigt arbete med mycket stor yrkesskicklighet. Men de behöver tillräckliga resurser för att kunna göra sitt jobb. Den finländska poliskåren och gränsbevakningsväsendet har fått se resurserna nedskurna de senaste åren. Det finns inte utrymme för mer nedskärningar, i stället behövs tilläggssatsningar.

 

Redan innan händelsen i Stockholm hade poliser med automatvapen utplacerats på Helsingfors Vanda flygplats. Skyddspolisen, en annan polisiär gren som gör ett viktigt (och mycket professionellt) arbete – i det tysta, har fått mer resurser de senaste åren. De övervakar bl.a. misstänkta radikaliserade krafter. Det finns frivilliga krigare också från Finland, om än inte i så stort antal som från Sverige, som rest till krigsplatser för att strida.

 

Händelsen i Stockholm kommer skynda på diskussionen angående förnyelse av spaningslagarna. Skyddspolisen i Finland har idag inte möjlighet till samma elektroniska spaning som man har i Sverige, där man för några år sedan godkände den s.k. FRA-lagen. Enligt min mening behöver den finländska Skyddspolisen få samma möjligheter till elektronisk spaning som den svenska, även om frågan inte är helt oproblematisk. Noggranna avvägningar måste göras så att man får fast misstänkta, utan massövervakning av oskyldiga. Därför kommer en politisk översyn för att minimera risken för missbruk att behövas. Förslaget behöver också en bred uppbackning, inte minst för att grundlagen sannolikt kommer behöva ändras. Det är också viktigt att understryka att händelsen i Stockholm inte är det som gjort att diskussionen om spaningslagen kommit upp. Händelsen i Stockholm visar dock varför det är skyndsamt med att förnya lagen.

 

Så kallade ensamvargar, som agerar på egen hand, kan dock vara svåra att upptäcka också med spaning. Det visade Breiviks dåd i Norge och det visar de skolskjutningar som skett i Finland, även om polisen också lyckats stoppa planeringen av olika dåd.

 

I arbetet att stoppa ensamvargar har ett aktivt medborgarsamhälle en viktig uppgift. Genom att inte låta människor trilla utanför familjers och civilsamhällets skyddsnät och genom att vi människor tar hand om varandra och inte lämnar någon ensam kan vi minimera risken att ensamvargar skapas. Här kan var och en fortsätta göra en viktig insats genom att upprätthålla ett öppet sinne, vara medmänsklig, omtänksam och en god vän. Samhället får så klart inte vara naivt, men inte heller gripas av panik. Mitt djupa deltagande i sorgen hos de drabbade och deras familjer i det fruktansvärda dådet i Stockholm.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00