Det öppna samhällets försvar

11.04.2017 kl. 12:33
Europa har blivit utsatt för flera terrorattacker, hatbrott och vansinnesdåd det senaste året. Stockholm blev den senaste platsen i fredags. Stockholm är som en andra hemstad för många ålänningar, också för dem som aldrig bott i staden. Flera ålänningar var nära händelsen och många känner någon som var nära. Därför känns attacken ända in på skinnet.

Frågan är vad som driver människorna bakom dessa fruktansvärda dåd och hemska attacker på oskyldiga. Attacker på det öppna samhället som gör att man känner både bestörtning och sorg. Den här typens händelser skapar en känsla av osäkerhet och rädsla i samhället. Vi får dock inte låta oro och rädsla ta över våra liv, för då har de som utför den här typens dåd vunnit.

 

Det är inte helt lätt att försvara ett öppet samhälle då vanliga lastbilar börjar användas som vapen, men mycket görs redan och måste fortsätta göras för att förhindra dåd. Vi måste försöka förstå mönster och drivkraften bakom dåden för att kunna förhindra att sådana alls uppkommer. Vi behöver också se till att de myndigheter som arbetar med den inre säkerheten, inte minst polis och gränsbevakning, har tillräckliga resurser. Poliskåren och gränsbevakningsväsendet gör ett otroligt viktigt arbete med mycket stor yrkesskicklighet. Men de behöver tillräckliga resurser för att kunna göra sitt jobb. Den finländska poliskåren och gränsbevakningsväsendet har fått se resurserna nedskurna de senaste åren. Det finns inte utrymme för mer nedskärningar, i stället behövs tilläggssatsningar.

 

Redan innan händelsen i Stockholm hade poliser med automatvapen utplacerats på Helsingfors Vanda flygplats. Skyddspolisen, en annan polisiär gren som gör ett viktigt (och mycket professionellt) arbete – i det tysta, har fått mer resurser de senaste åren. De övervakar bl.a. misstänkta radikaliserade krafter. Det finns frivilliga krigare också från Finland, om än inte i så stort antal som från Sverige, som rest till krigsplatser för att strida.

 

Händelsen i Stockholm kommer skynda på diskussionen angående förnyelse av spaningslagarna. Skyddspolisen i Finland har idag inte möjlighet till samma elektroniska spaning som man har i Sverige, där man för några år sedan godkände den s.k. FRA-lagen. Enligt min mening behöver den finländska Skyddspolisen få samma möjligheter till elektronisk spaning som den svenska, även om frågan inte är helt oproblematisk. Noggranna avvägningar måste göras så att man får fast misstänkta, utan massövervakning av oskyldiga. Därför kommer en politisk översyn för att minimera risken för missbruk att behövas. Förslaget behöver också en bred uppbackning, inte minst för att grundlagen sannolikt kommer behöva ändras. Det är också viktigt att understryka att händelsen i Stockholm inte är det som gjort att diskussionen om spaningslagen kommit upp. Händelsen i Stockholm visar dock varför det är skyndsamt med att förnya lagen.

 

Så kallade ensamvargar, som agerar på egen hand, kan dock vara svåra att upptäcka också med spaning. Det visade Breiviks dåd i Norge och det visar de skolskjutningar som skett i Finland, även om polisen också lyckats stoppa planeringen av olika dåd.

 

I arbetet att stoppa ensamvargar har ett aktivt medborgarsamhälle en viktig uppgift. Genom att inte låta människor trilla utanför familjers och civilsamhällets skyddsnät och genom att vi människor tar hand om varandra och inte lämnar någon ensam kan vi minimera risken att ensamvargar skapas. Här kan var och en fortsätta göra en viktig insats genom att upprätthålla ett öppet sinne, vara medmänsklig, omtänksam och en god vän. Samhället får så klart inte vara naivt, men inte heller gripas av panik. Mitt djupa deltagande i sorgen hos de drabbade och deras familjer i det fruktansvärda dådet i Stockholm.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00