Det öppna samhällets försvar

11.04.2017 kl. 12:33
Europa har blivit utsatt för flera terrorattacker, hatbrott och vansinnesdåd det senaste året. Stockholm blev den senaste platsen i fredags. Stockholm är som en andra hemstad för många ålänningar, också för dem som aldrig bott i staden. Flera ålänningar var nära händelsen och många känner någon som var nära. Därför känns attacken ända in på skinnet.

Frågan är vad som driver människorna bakom dessa fruktansvärda dåd och hemska attacker på oskyldiga. Attacker på det öppna samhället som gör att man känner både bestörtning och sorg. Den här typens händelser skapar en känsla av osäkerhet och rädsla i samhället. Vi får dock inte låta oro och rädsla ta över våra liv, för då har de som utför den här typens dåd vunnit.

 

Det är inte helt lätt att försvara ett öppet samhälle då vanliga lastbilar börjar användas som vapen, men mycket görs redan och måste fortsätta göras för att förhindra dåd. Vi måste försöka förstå mönster och drivkraften bakom dåden för att kunna förhindra att sådana alls uppkommer. Vi behöver också se till att de myndigheter som arbetar med den inre säkerheten, inte minst polis och gränsbevakning, har tillräckliga resurser. Poliskåren och gränsbevakningsväsendet gör ett otroligt viktigt arbete med mycket stor yrkesskicklighet. Men de behöver tillräckliga resurser för att kunna göra sitt jobb. Den finländska poliskåren och gränsbevakningsväsendet har fått se resurserna nedskurna de senaste åren. Det finns inte utrymme för mer nedskärningar, i stället behövs tilläggssatsningar.

 

Redan innan händelsen i Stockholm hade poliser med automatvapen utplacerats på Helsingfors Vanda flygplats. Skyddspolisen, en annan polisiär gren som gör ett viktigt (och mycket professionellt) arbete – i det tysta, har fått mer resurser de senaste åren. De övervakar bl.a. misstänkta radikaliserade krafter. Det finns frivilliga krigare också från Finland, om än inte i så stort antal som från Sverige, som rest till krigsplatser för att strida.

 

Händelsen i Stockholm kommer skynda på diskussionen angående förnyelse av spaningslagarna. Skyddspolisen i Finland har idag inte möjlighet till samma elektroniska spaning som man har i Sverige, där man för några år sedan godkände den s.k. FRA-lagen. Enligt min mening behöver den finländska Skyddspolisen få samma möjligheter till elektronisk spaning som den svenska, även om frågan inte är helt oproblematisk. Noggranna avvägningar måste göras så att man får fast misstänkta, utan massövervakning av oskyldiga. Därför kommer en politisk översyn för att minimera risken för missbruk att behövas. Förslaget behöver också en bred uppbackning, inte minst för att grundlagen sannolikt kommer behöva ändras. Det är också viktigt att understryka att händelsen i Stockholm inte är det som gjort att diskussionen om spaningslagen kommit upp. Händelsen i Stockholm visar dock varför det är skyndsamt med att förnya lagen.

 

Så kallade ensamvargar, som agerar på egen hand, kan dock vara svåra att upptäcka också med spaning. Det visade Breiviks dåd i Norge och det visar de skolskjutningar som skett i Finland, även om polisen också lyckats stoppa planeringen av olika dåd.

 

I arbetet att stoppa ensamvargar har ett aktivt medborgarsamhälle en viktig uppgift. Genom att inte låta människor trilla utanför familjers och civilsamhällets skyddsnät och genom att vi människor tar hand om varandra och inte lämnar någon ensam kan vi minimera risken att ensamvargar skapas. Här kan var och en fortsätta göra en viktig insats genom att upprätthålla ett öppet sinne, vara medmänsklig, omtänksam och en god vän. Samhället får så klart inte vara naivt, men inte heller gripas av panik. Mitt djupa deltagande i sorgen hos de drabbade och deras familjer i det fruktansvärda dådet i Stockholm.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25