Vinnare och förlorare i kommunalvalet

20.04.2017 kl. 07:32
För en vecka sedan hölls kommunalval i Finland. Kommunalvalet har egentligen inget att göra med riksdagen, men eftersom det är samma partier som ställer upp i riksdagsval och kommunalval får det ändå praktiska konsekvenser på rikspolitiken och riksdagsarbetet

 

. Kopplingen till riksdagen är historiskt inte så stor i kommunalvalet eftersom det helt enkelt är två vitt skilda val, men ändå finns den. Det syntes tydligt i Vasa, där Samlingspartiet straffades för sin inställning i frågan om Vasa Centralsjukhus. Regeringspartierna straffades också i Ingå där regeringen dragit in tågtrafiken till Helsingfors.

I jämförelse med senaste riksdagsval förlorade regeringspartierna sammanlagt 482 000 röster, medan oppositionspartierna vann 71 000 röster. Eftersom färre personer går och röstar i kommunalvalet är det framförallt sofflocket som var valvinnare. Till sofflocket var det framförallt Sannfinnländarna som tappade. Man tappade 297 000 av de väljare som gav partiet sin röst i riksdagsvalet för exakt två år sedan. Då fick man 17,6 % av rösterna. Nu fick man 8,8 %. Väljarstödet har alltså halverats på två år.

Eftersom det inte är riktigt rättvist att redovisa två olika slags val mot varandra så jämför jag nu framöver enbart kommunalvalet i år med det förra, hösten 2012. I jämförelse med det tappade Samlingspartiet -1,2 % till 20,7 %, Centern tappade -1,1 % till 17,5 % och Sannfinländarna -3,5 % till 8,8 %. Så även i jämförelse med senaste kommunalval har Sannfinländarna gjort ett stort tapp och förlorat 80 000 röster. Med några hundra rösters marginal blev man femte största parti.

Resultatet för regeringspartierna gör att partiledningarna har en del att fundera över då man snart ska hålla regeringens halvtidsgranskning med överläggningar om politiken för de kommande två åren. Den största frågan är ändå vad valresultatet får för konsekvenser på Sannfinländarnas partiledarval i juni. Jussi Halla-Aho, från samma kommun som Sampo Terho, var nämligen överlägsen etta bland Sannfinländarna i Helsingfors. Frågan är om det är en fingervisning på vilka krafter som nu är starkast i partiet. Sannfinländarnas partiledarval kan få konsekvenser på regeringen och således hela landet.

Om Sannfinländarna var valets stora förlorare, var Gröna valets stora vinnare, +3,9% till 12,4%. Gröna fick över 100 000 nya väljare i jämförelse med förra kommunalvalet. Antagligen skulle de ha gjort ett ännu bättre val om de haft kandidater uppställda i ännu fler kommuner. Gröna är framförallt ett stadsparti och i flera landsbygdskommuner var det inte möjligt att rösta på partiet då de inte hade kandidater uppställda. Alla oppositionspartier, förutom Socialdemokraterna, gick framåt i valet.

Svenska folkpartiet gjorde det bästa kommunalvalet på över 20 år, och gick starkt framåt i Nyland, Åboland och Österbotten. En delförklaring till det är den mycket njugga inställningen regeringen haft mot de svenskspråkiga regionerna. Svenska folkpartiets valresultat gör att partiet återtar en plats i kommunförbundets styrelse och en plats i Åbolands sjukvårdsdistrikt. Två organ som det, också indirekt för Åland, är viktigt att det finns svenskspråkig representation inom.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00