Interpellation om regeringens social- och hälsovårdsreform

04.04.2017 kl. 15:00
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen 4.4. 2017

Värderade talman,


Det är skäl att genast påminna om vad som har varit målet för hela vårdreformen. Vi har alla varit eniga om att reformen ska skapa en bättre tillgång till vården – alla medborgare ska behandlas på lika grunder. Andra centrala målsättningar har varit kortare köer och att patienten ska smidigt bemötas av sakkunnig vårdpersonal på rätt ställe.

I regeringens modell har förvaltningen fått en alltför dominerande roll. Svenska riksdagsgruppen tvivlar på att en ny förvaltningsnivå är det rätta svaret. Nu blir fokus på den gigantiska förvaltningsapparaten, inte på det som borde vara reformens entydiga mål: att göra tillgången till läkare och annan vårdpersonal enklare.

Det regeringen håller på att skapa, handlar inte om någon verklig självstyrelse för landskapen. Man konfiskerar pengarna och beslutsmakten från kommunerna och erbjuder statsstyrda landskap i stället – det är inte svårt att förutse att landskapen direkt från början kommer att brottas med ett stort demokratiunderskott.

 

Värderade talman,

Det finns de som undrat – bland annat omsorgsminister Rehula – varför SFP vill att socialvården och äldreomsorgen ska bli kvar hos kommunerna. Först vill jag säga att det inte borde vara en överraskning för någon att vi anser det. Det var vår åsikt under förra valperioden och det anser vi även nu.

Vi är mycket oroliga för vad som kommer att hända med socialvården, äldreomsorgen och för att inte tala om mödra- och barnarådgivningen vars framtid är fullständigt oklar. Varför ändra på ett framgångsrikt koncept som är känt världen över?

Minister Risikko och Samlingspartiet har i offentligheten fört fram tanken på att kommunerna och städerna borde få fortsätta producera vårdtjänster. SFP välkomnar tanken, men understryker att det borde gälla alla kommuner på lika villkor. Vi vill gärna se det som en öppning för att låta kommunerna fortsätta sköta socialvården och äldreomsorgen.

 

Värderade talman,

Svenska riksdagsgruppen anser att valfrihet som utgångspunkt är en bra sak. Men vad gör regeringen?

I stället för att utvidga systemet med servicesedlar – som skulle vara fiffigast och även gynna små hälsoföretag och tredje sektorn – väljer man att genomföra en mastig operation som man inte vet vad den leder till och som många experter varnar för.

Valfrihet kan förverkligas på tiotals olika sätt. Regeringen har valt att ta den svåraste vägen.

Enligt regeringens modell ska bolagisering av den offentliga vården ske i stor skala och allt på en gång. Vår grupps entydiga slutsats är att regeringens valfrihetsmodell inte är ändamålsenlig. Den är för invecklad, den skapar massiv byråkrati och den hotar att höja vårdkostnaderna – trots att man försöker säga motsatsen.

 

Regeringspartiernas partiledare har inte övertygat då de i valtenter och andra sammanhang har försvarat sin valfrihetsmodell. Man har bland annat låtit förstå att det går att lagstifta så att ett litet företag i hälsobranschen ska kunna fungera som tidigare. Det som om regeringens ansvariga ministrar blundar för vad som redan håller på att ske.

Jag talade nyligen med en tandläkare i Österbotten som sedan fem år tillbaka har jobbat på en självgrundad privat tandläkarstation med 14 anställda. Hon har blivit kontaktad av flera stora vårdbolag som med tanke på vårdreformen vill köpa upp tandläkarstationen, men hon vill inte sälja utan hon vill fortsätta som tidigare i mindre skala och med personliga patientkontakter.

Budskapet är ändå att små stationer inte kan överleva efter reformen. Små kliniker och stationer, även väldigt lönsamma sådana, köps upp av jättarna varje vecka här i landet.

 

Värderade talman,

Är det en sådan här utveckling vi vill ha? Svenska riksdagsgruppen säger nej.

Nu behövs timeout. Det här är en stor och viktig reform. Ge tillräckligt tid för beredning och genomförande. Språkminoriteten behöver ett lagstadgat organ med verkligt inflytande på landskapets beslut.

Testa modeller i enskilda landskap och se hur de fungerar, innan man låter helhetsreformen avancera.

Nu är osäkerheten stor och expertvarningarna många. Jag tror att vi alla åtminstone kan vara eniga om att det borde vara förbjudet att spela hasard med folks hälsa.

 

Värderade talman,

Jag understöder förslaget om misstroende för regeringen.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15