Finland måste återinföra uppehållstillstånden på grund av humanitärt skydd

31.03.2017 kl. 13:09
Riksdagens människorättsnätverk ordnade idag ett seminarium om Finlands flyktingpolitik. Eva Biaudet, ordförande för människorättsnätverket, efterlyser en humanare flyktingpolitik.

- Finland har på tvivelaktiga grunder skärpt asylpolitiken. Att försvara asylrätten är både en etisk fråga och en fundamental människorättsfråga, som Finland och Europa in i det sista måste stå för. Allt annat är oansvarig och inhuman politik, säger Biaudet.

 

Under seminariet lyftes fram det stora antalet negativa asylbeslut som Migrationsverket fattat. I slutet av 2016 hade omkring 15 000 asylsökande i Finland fått ett negativt beslut på sin asylansökan.

Andelen av negativa asylbeslut är trots det betydligt högre i Finland än i andra EU-länder. Under 2016 fick endast 18 procent av de irakiska flyktingarna asyl i Finland, medan motsvarande siffra inom EU låg på 61 procent.

 

- Jag ställer mig kritiskt till motiveringarna som getts för det stora antalet negativa asylbeslut. Det har motiverats med att de personer som söker asyl i Finland skulle ha en annorlunda profil än de som söker asyl i andra EU-länder. Migrationsverket hänvisar också till förbättrat säkerhetsläge i ursprungsländerna.

 

- Den inhumant stränga lagstiftningen splittrar familjer, och människor som returneras i s.k. frivillig process löper stora risker. Rapporter om försvinnanden och dödsfall är inte ovanliga. Vi måste återinföra uppehållstillstånd på grund av humanitärt skydd.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00