Kolumn

Management by Perkele

18.03.2017 kl. 07:46

Det finns ett uttryck om finländskt ledarskap som ibland sägs halvt på skämt, halvt på allvar. Uttrycket är: Management by perkele. Medan stereotypen kring det svenska ledarskapet är att man diskuterar långsamt och söker konsensus, är stereotypen kring det finska att någon snabbt bestämmer och övriga följer.

Det här är naturligtvis en grov generalisering, men det finns en gnutta sanning i det. Finland är ett mer toppstyrt samhälle än Sverige och det märks tydligt i bl.a. arbetsmarknadens struktur. Medan man i Sverige gör upp mellan arbetsgivare och arbetstagare på lokalt plan, är det i Finland allmänt taget stora övergripande avtal, framförhandlade i praktiken av några få personer, som gäller. Det här är enligt mig en av förklaringarna till varför Finland ekonomiskt klarat sig sämre än Sverige de senaste åren.

Lokala avtal skapar mer flexibilitet och utrymme för lokala särlösningar inom den egna produktionsnischen eller på den egna orten. Globaliseringen och den ekonomiska nedgången har nämligen skapat behov av snabbare beslutsfattande och mer lokala lösningar, eftersom globaliseringen och nedgången inte drabbar alla orter och branscher lika.

Stötestenen för att kunna gå inför mer lokala lösningar har varit brist på förtroende mellan arbetsmarknadsparterna. Medan Finlands näringsliv, EK, redan en tid önskat mer lokala avtal har fackföreningarna varit mer försiktigt inställda. Att bygga förtroende och tillit mellan parterna är därför av fundamental betydelse, för hela landet.

Av den anledningen blev jag enormt överraskad när EK:s styrelseordförande Veli-Matti Mattila, tillika telekombolaget Elisas VD, i en intervju i lördagens Helsingin Sanomat konstaterade att lönenivåerna i Finland borde ner med 10-15 % för att Finland ska bli konkurrenskraftigt! På en följdfråga om hans egen lön, enligt media 1,5 miljoner euro per år, konstaterade han att den frågan är Elisas styrelses ensak. Det Mattila mellan raderna uppfattades säga var alltså att alla arbetstagare är överbetalda, men inte han själv, trots att hans lön är 70 gånger högre än en genomsnittlig arbetares.

Om man har en sådan obefintlig verklighetsförankring runt EK:s styrelsebord är det inte konstigt att industrin i Finland är i kris. För med en sådan arrogant och girig inställning hittar man ingen part som vill hitta konstruktiva lösningar med en. Det är i sin tur skadligt för hela landets ekonomi. De flesta partiledare, inklusive statsministern och finansministern, kritiserade därför helt riktigt Mattilas utspel då det undergräver förtroendet på arbetsmarknaden.

En Management by perkele-kultur kommer aldrig kunna skapa nödvändigt förtroende på arbetsmarknaden. I stället behöver vi ett inkluderande ledarskap med större hjärtan, ödmjukhet och bättre verklighetsförankring. Ett sådant ledarskap skapar respekt och förtroende som behövs för lokala avtal och ett samhällskontrakt som tar Finland ut ur krisen.

Att vi på Åland klarat oss bättre ekonomiskt än landet som helhet är dels genom företagande och flit, men också genom det oskrivna samhällskontrakt som generellt finns mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ett sådant samhällskontrakt uppstår då man äter lunch runt samma bord, sitter på samma färjor på helgen, skjutsar barn till samma fotbollsträningar och handlar middagsmaten i samma butiker – oavsett om man är ägare, chef eller vanlig anställd. Att behöva kunna se varandra i ögonen, oavsett arbete, ger förståelse för varandras verkligheter, skapar gemenskap och ett starkare samhälle. Finlands näringslivs styrelse borde röra sig oftare ute i den verkligheten.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15