Interpellation om nedskärningarna i yrkesutbildningen

15.03.2017 kl. 15:00
Gruppanförande 15.3 2017, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman, Arvoisa puhemies,

Finland fördummas, om du inte röstar. Så lyder utbildningsfacket OAJ:s devis inför kommunalvalet. Och OAJ har belägg för sitt påstående. Utbildningen är central i kommunalvalet. Om vårdreformen blir verklighet kommer över hälften av kommunens serviceuppdrag handla om utbildning, småbarnspedagogik och bildningstjänster.

Yrkesutbildningen på andra stadiet befinner sig nu i en mycket stor omvälvning. Interpellationen ska ses som ett sätt att påverka i sista minuten nu då regeringen håller på att slutföra sitt reformförslag. Svenska riksdagsgruppen vill försäkra sig om att lagpaket går i rätt riktning.

Den linje regeringen har valt är oansvarig. Det är oansvarigt att man valt att först ta bort pengarna och först sedan se på vad man kan göra åt innehållet med de resurser som blir kvar. Här gjordes ett kardinalfel – man borde först ha spikat innehållet och riktlinjerna.
Visst, även den förra regeringen ansåg att en reform var nödvändig, vilket även hade betytt nedskurna resurser. Men här finns en stor skillnad. Åtminstone Svenska riksdagsgruppen tog det utbildningslöfte, som alla partier gav inför riksdagsvalet, på största allvar. Alla var rörande eniga om att nedskärningspolitiken när det gäller utbildningen har nått vägs ände. Men vad gör regeringen? Skär med hård hand ytterligare i utbildningsresurserna, som om inget löfte skulle ha getts.

Nu ställer jag frågan: hur planerar regeringen att i praktiken garantera att yrkesutbildning är regionalt tillgänglig?
I yrkesläroanstalternas vardag syns nedskärningarna i form av inskränkt utbud på utbildning, minskad närundervisning och tyvärr kraftiga personalminskningar.
Vi är på riktigt oroliga för hur närundervisningen ska tryggas. Och vi hoppas verkligen har beaktat de många utlåtanden som kommit på lagutkastet.

Regeringen vill på ett nytt sätt få med arbetslivet i yrkesutbildningen. Praktisk erfarenhet från arbetslivet ska erkännas som kunskap och kunna räknas till godo när man bygger upp sin yrkesexamen. Det är ok, men här vill jag framhålla att balansen blir en utmaning. Det får ju inte bli så att man i närundervisningen inte lär ut grunderna i bokföring, bara för att en del av studerandena redan har fått den kunskapen i arbetslivet.
Vi måste medge att det handlar om en stor fråga som måste tacklas rätt - det att yrkesutbildningen blir ett samspel där arbetslivet i högre grad är med.
Alla måste hållas med i utvecklingen och vi bör se till att olika specialgrupper inte halkar efter.


I interpellationen vill vi fästa regeringens uppmärksamhet särskilt vid unga män som slås ut. Även om min uppfattning är att utslagningen vanligen sker redan tidigare i livet, så får inte omvälvningen inom yrkesutbildningen leda till att detta fenomen bara stärks.

Värderade talman,

Det är regeringens ansvar att garantera en tillräcklig regional tillgänglighet. Vår riksdagsgrupp efterlyser även förståelse för de svenska läroinrättningarna och utbildningsprogrammen som ofta är små och därmed sårbara. Om vi vill utveckla ett tvåspråkigt Finland, ska vi inte putsa bort utbildningsprogram som är de enda som utbildar till ett visst yrke på svenska.

Det är lätt att dela oron från fältet om att reformen urholkar förutsägbarheten, som är viktig för dem som planerar yrkesutbildningen. Regeringen har skäl att ännu en gång fundera på om 50 procent är för lågt när det gäller basfinansieringen. Att den andra 50-procenten av finansieringen är en rörlig del som grundar sig på prestation och resultat kan göra kontinuitet högst osäker.

Svenska riksdagsgruppen hoppas att ansvariga ministerns löfte om tillräckligt stor flexibilitet blir av när lagförslaget tar form. Det kan rädda mycket.
För att travestera lärarfacket OAJ:s devis: Finland fördummas, om regeringen misslyckas i yrkesutbildningsreformen. Det har vi inte råd med.

 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00