Värderade talman, Arvoisa puhemies,
Finland fördummas, om du inte röstar. Så lyder utbildningsfacket OAJ:s devis inför kommunalvalet. Och OAJ har belägg för sitt påstående. Utbildningen är central i kommunalvalet. Om vårdreformen blir verklighet kommer över hälften av kommunens serviceuppdrag handla om utbildning, småbarnspedagogik och bildningstjänster.
Yrkesutbildningen på andra stadiet befinner sig nu i en mycket stor omvälvning. Interpellationen ska ses som ett sätt att påverka i sista minuten nu då regeringen håller på att slutföra sitt reformförslag. Svenska riksdagsgruppen vill försäkra sig om att lagpaket går i rätt riktning.
Den linje regeringen har valt är oansvarig. Det är oansvarigt att man valt att först ta bort pengarna och först sedan se på vad man kan göra åt innehållet med de resurser som blir kvar. Här gjordes ett kardinalfel – man borde först ha spikat innehållet och riktlinjerna.
Visst, även den förra regeringen ansåg att en reform var nödvändig, vilket även hade betytt nedskurna resurser. Men här finns en stor skillnad. Åtminstone Svenska riksdagsgruppen tog det utbildningslöfte, som alla partier gav inför riksdagsvalet, på största allvar. Alla var rörande eniga om att nedskärningspolitiken när det gäller utbildningen har nått vägs ände. Men vad gör regeringen? Skär med hård hand ytterligare i utbildningsresurserna, som om inget löfte skulle ha getts.
Nu ställer jag frågan: hur planerar regeringen att i praktiken garantera att yrkesutbildning är regionalt tillgänglig?
I yrkesläroanstalternas vardag syns nedskärningarna i form av inskränkt utbud på utbildning, minskad närundervisning och tyvärr kraftiga personalminskningar.
Vi är på riktigt oroliga för hur närundervisningen ska tryggas. Och vi hoppas verkligen har beaktat de många utlåtanden som kommit på lagutkastet.
Regeringen vill på ett nytt sätt få med arbetslivet i yrkesutbildningen. Praktisk erfarenhet från arbetslivet ska erkännas som kunskap och kunna räknas till godo när man bygger upp sin yrkesexamen. Det är ok, men här vill jag framhålla att balansen blir en utmaning. Det får ju inte bli så att man i närundervisningen inte lär ut grunderna i bokföring, bara för att en del av studerandena redan har fått den kunskapen i arbetslivet.
Vi måste medge att det handlar om en stor fråga som måste tacklas rätt - det att yrkesutbildningen blir ett samspel där arbetslivet i högre grad är med.
Alla måste hållas med i utvecklingen och vi bör se till att olika specialgrupper inte halkar efter.
I interpellationen vill vi fästa regeringens uppmärksamhet särskilt vid unga män som slås ut. Även om min uppfattning är att utslagningen vanligen sker redan tidigare i livet, så får inte omvälvningen inom yrkesutbildningen leda till att detta fenomen bara stärks.
Värderade talman,
Det är regeringens ansvar att garantera en tillräcklig regional tillgänglighet. Vår riksdagsgrupp efterlyser även förståelse för de svenska läroinrättningarna och utbildningsprogrammen som ofta är små och därmed sårbara. Om vi vill utveckla ett tvåspråkigt Finland, ska vi inte putsa bort utbildningsprogram som är de enda som utbildar till ett visst yrke på svenska.
Det är lätt att dela oron från fältet om att reformen urholkar förutsägbarheten, som är viktig för dem som planerar yrkesutbildningen. Regeringen har skäl att ännu en gång fundera på om 50 procent är för lågt när det gäller basfinansieringen. Att den andra 50-procenten av finansieringen är en rörlig del som grundar sig på prestation och resultat kan göra kontinuitet högst osäker.
Svenska riksdagsgruppen hoppas att ansvariga ministerns löfte om tillräckligt stor flexibilitet blir av när lagförslaget tar form. Det kan rädda mycket.
För att travestera lärarfacket OAJ:s devis: Finland fördummas, om regeringen misslyckas i yrkesutbildningsreformen. Det har vi inte råd med.
