Begränsa inte rätten till dagvård

09.03.2017 kl. 14:08
Att skapa jämlika förutsättningar för alla barn, oberoende av barnens bakgrund har varit den ledande principen inom den finländska utbildningsideologin under en lång tid.

Utan tvekan har detta på ett alldeles avgörande sätt möjliggjort Finlands utveckling till en välfärdsstat. Det livslånga lärandet och betoningen på att stärka barnens olika kompetenser är nödvändiga i en ständigt föränderlig värld.

 

Det livslånga lärandet som samhället bidrar till, börjar med småbarnspedagogiken i våra daghem. Mångsidig forskning visar entydigt att en kvalitativ småbarnspedagogik har långtgående positiva effekter på barnens inlärning och på andra viktiga färdigheter, såsom social kompetens, som barn behöver för att klara sig.

 

Barns socioekonomiska bakgrund påverkar skolarbetet, hur mycket stöd barnet får och också val av fortsatta studier. Forskning visar att småbarnspedagogiken jämnar ut de skillnader i inlärningsresultat som barns socioekonomiska bakgrund ger upphov till. En kvalitativ småbarnspedagogik har positiva effekter på inlärningsresultaten ända upp i tonåren.

 

Småbarnspedagogiken är vid sidan av den grundläggande utbildningen det mest effektiva sättet att stöda barnfamiljer. OECD har konstaterat att Finlands styrkor inom småbarnspedagogiken är personalens utbildningsnivå samt att antalet utbildade vuxna i förhållande till antalet barn är högre än medeltalet av OECD-länderna.   

 

Regeringen har gett kommunerna möjlighet att förstora grupperna i våra daghem och att begränsa rätten till heldagsvård då ena eller båda föräldrarna är hemma pga arbetslöshet eller föräldraledighet.

 

Ingen vill frånta föräldrarna ansvaret för uppfostran för sina egna barn. Barns absoluta rätt till sina föräldrars tid och omsorg ifrågasätter ingen. Tvärtom.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00