Respekt och rättvisa

11.03.2017 kl. 06:40
Regeringens proposition om vård- och landskapsreform blev en enorm överraskning för Åland. Man har hela tiden sagt att reformen ska vara neutral för Åland, men lösningarna man förra veckan presenterade var långt ifrån neutrala. Social- och hälsovården hör till Ålands självstyrelse och bekostas till fullo av Åland. Därför ska Åland inte beröras av reformen.

Reformen föreslås finansieras genom en kraftig skärpning av statsbeskattningen och ålänningar betalar statsskatt precis som alla andra. Det innebär att alla ålänningar också skulle få en kraftigt höjd statsskatt, trots att man överhuvudtaget inte berörs av reformens innehåll och därför inte heller får sänkt kommunalskatt, som alla andra. Av den anledningen har det redan länge stått klart att en speciallösning måste hittas för att neutralisera reformens bieffekter på Åland.

 

Regeringen föreslår att man löser saken genom att införa ett Ålandsavdrag, vilket skulle göra att alla ålänningar undantas skärpning i statsbeskattningen. Den lösningen fungerar i teorin på individnivå, men får i stället betydande biverkningar på Ålands självstyrelse. Dessa biverkningar måste lösas.

 

Statens inkomster beräknas att genom reformen svälla med 12 miljarder euro per år. Då dagens självstyrelsesystem innebär att Åland får 0,45% av statens samlade inkomster, skulle den så kallade klumpsumman växa med drygt 50 miljoner euro. Även om klumpsumman, den del Åland får tillbaka av de skatter man betalat till staten, redan länge varit för låg (Åland betalade år 2015 0,71% av statens direkta skatter) hör den frågan inte ihop med vårdreformen.

 

Klumpsummans reella nivå kommer därför att behöva sänkas om ett Ålandsavdrag införs. Men, nivån kan enbart ändras om Ålands lagting ger sitt bifall. Därför behöver regeringen och Ålands landskapsregering förhandla fram en gemensam lösning. Några sådana förhandlingar har finansministeriet inte bjudit in till före man la lagförslaget där man ensidigt föreslog en kraftig sänkning av klumpsumman.

 

Det är respektlöst mot självstyrelsen att ge ett sådant förslag utan att ha diskuterat det med Åland. Förslaget respekterar inte dagens självstyrelselag och är därför ett tydligt bevis på varför Ålands självstyrelse behöver de juridiska skydd man har idag. Av den anledningen behöver det Ålandsavdrag, som regeringen föreslår, få samma självstyrelseskydd som dagens klumpsumma ifall det ska kunna vara en del av lösningen.

 

Sådana skydd behövs för att ingen regering ska kunna dra undan mattan på Ålands självstyrelse. Skyddens betydelse har bara ökat i rådande tider av växande populism och när svenska språkets ställning försvagats i strukturreformer på fastlandet.

 

På Åland har förtroendet alltid varit starkt för att Finland respekterar ingångna avtal och överenskommelser. Därför bör regeringen dra tillbaka förslaget som berör Åland, förhandla den saken med landskapsregeringen och sedan återkomma. Åland kräver enbart respekt för självstyrelsen och att bli rättvist behandlat. Det är inte för mycket begärt i en rättsstat.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00