Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik

01.03.2017 kl. 15:00
Gruppanförande, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen 1.3 2017

Värderade talman,

Tänk globalt, handla lokalt. Den här något slitna frasen säger egentligen ganska bra vad sund livsmedelspolitik handlar om. Nämligen att vi befinner oss mitt i en global utveckling, som vi bäst kan hantera genom hållbara lokal åtgärder.

Det är inte svårt att omfatta den allmänna analysen i redogörelsen. Där konstateras att de centrala utmaningarna i livsmedelssystemet handlar om att trygga lönsamhet och produktivitet i primärproduktionen, göra den mer mångsidig, förbättra miljöhållbarheten, utveckla den cirkulära ekonomin och öka konkurrenskraften inom livsmedelsindustrin. Dessutom ska distributionskanalerna bli mer täckande och ett viktigt samhällsekonomiskt mål är att genom att främja hälsosam kost, förbättra livsmedelssäkerheten och förebygga livsstilssjukdomar.

 

Men, utmaningen är att få dessa fraser och många goda föresatser som finns i statsrådets redogörelse att betyda något i praktiken.

Vad förväntar sig den vanliga jordbrukaren och matproducenten av detta statsrådets papper? Det finns risk att han blir besviken då han hittar ordet jordbrukare bara tre gånger i dokumentet. Här hade man hoppats på mera konkreti.

Den absolut största utmaningen är primärproduktionens lönsamhet. Vi måste få till stånd en livsmedelspolitik som förbättrar lönsamheten. Utan grundläggande lönsamhet är det onödigt att betona vikten av forskningsinvesteringar som tar fram nya produkter och skapar mer framgångsrika livsmedelskedjor.

 

Värderade talman,

Svenska riksdagsgruppen vill särskilt betona två saker. För det första satsningarna på forskning. För det andra att man klart sätter tyngdpunkt på närproducerad mat.

När det gäller forskning är det viktigt att regeringen inte bara betonar saken i sina strategipapper, utan att det faktiskt syns när man fattar besluten om budgetekonomin.

När det gäller närproducerad mat kan man tala om en tydlig efterfrågan. Folk uppskattar korta avstånd mellan producent och konsument. Därför bör vi utveckla olika typer av regionala och lokala distributionskanaler. Allt fler medvetna konsumenter går med i Reko-ringar, vilket är bara ett exempel på att man uppskattar närmaten.

För att förbättra lönsamheten för de inhemska baslivsmedlen bör det finnas en tydlig ursprungsmärkning. Vi ska kräva obligatorisk ursprungsmärkning som på ett enkelt och klart sätt får fram var varan är producerad, hur den är tillverkad och med vilka råvaror. Även restaurangmat borde ursprungsmärkas.

Det bör absolut vara så att konsumenterna har tillräckligt kunskap när hon eller han väljer sina butiksvaror. Det här är konsumentens och den finländska jordbrukarens gemensamma intresse.

En bättre lönsamhet för inhemsk och lokal matproduktion genom bättre upphandlingsprocesser. Den reviderade upphandlingslagen ger nya möjligheter. Finland kan konkurrera med produkter som kommer från olika delar av EU:s gemensamma marknad, men den givna förutsättningen måste vara att vi ställer samma krav på importerade produkter som vi ställer på de inhemska varorna.

Vi understöder gärna tanken att i högre grad låta mat- och näringsperspektivet ingå i olika ämnen i småbarnspedagogiken, grundskolan och andra stadiet.

Matens och den hälsosamma kostens betydelse för invånarnas hälsa tål även betonas när vi diskuterar livsmedelspolitiken.

Här vill jag också lyfta fram fiskets betydelse. Fisken är en viktig råvara på det finländska matbordet. Ändå görs ingenting för att stärka fiskerinäringen. Här kan man med fog kritisera regeringen för bristande handlingskraft.

Fiskarnas antal minskar. Samtidigt hotar regeringen dra in försäkringen för fiskeredskap och båtar, där staten har gett ett visst stöd. Hur tänker man riktigt?

Värderade talman,

Det finns mycket man ännu kunde säga om statsrådets livsmedelspolitiska redogörelse. Många tankar är bra, men det brister i konkretin.

Vi bör höja förädlingsgraden på våra livsmedel och vi måste bli bättre på marknadsföring också med tanke på export.

Vårt samhälle skulle må bättre om vi alla vet mer om matens ursprung. Samhället, konsumenten, producenten, livsmedelsindustrin skulle vinna på att vi har en livsmedelspolitik som skapar förutsättningar för en lönsam primärproduktion, högklassiga livsmedel och medvetna konsumenter.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00