Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik

01.03.2017 kl. 15:00
Gruppanförande, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen 1.3 2017

Värderade talman,

Tänk globalt, handla lokalt. Den här något slitna frasen säger egentligen ganska bra vad sund livsmedelspolitik handlar om. Nämligen att vi befinner oss mitt i en global utveckling, som vi bäst kan hantera genom hållbara lokal åtgärder.

Det är inte svårt att omfatta den allmänna analysen i redogörelsen. Där konstateras att de centrala utmaningarna i livsmedelssystemet handlar om att trygga lönsamhet och produktivitet i primärproduktionen, göra den mer mångsidig, förbättra miljöhållbarheten, utveckla den cirkulära ekonomin och öka konkurrenskraften inom livsmedelsindustrin. Dessutom ska distributionskanalerna bli mer täckande och ett viktigt samhällsekonomiskt mål är att genom att främja hälsosam kost, förbättra livsmedelssäkerheten och förebygga livsstilssjukdomar.

 

Men, utmaningen är att få dessa fraser och många goda föresatser som finns i statsrådets redogörelse att betyda något i praktiken.

Vad förväntar sig den vanliga jordbrukaren och matproducenten av detta statsrådets papper? Det finns risk att han blir besviken då han hittar ordet jordbrukare bara tre gånger i dokumentet. Här hade man hoppats på mera konkreti.

Den absolut största utmaningen är primärproduktionens lönsamhet. Vi måste få till stånd en livsmedelspolitik som förbättrar lönsamheten. Utan grundläggande lönsamhet är det onödigt att betona vikten av forskningsinvesteringar som tar fram nya produkter och skapar mer framgångsrika livsmedelskedjor.

 

Värderade talman,

Svenska riksdagsgruppen vill särskilt betona två saker. För det första satsningarna på forskning. För det andra att man klart sätter tyngdpunkt på närproducerad mat.

När det gäller forskning är det viktigt att regeringen inte bara betonar saken i sina strategipapper, utan att det faktiskt syns när man fattar besluten om budgetekonomin.

När det gäller närproducerad mat kan man tala om en tydlig efterfrågan. Folk uppskattar korta avstånd mellan producent och konsument. Därför bör vi utveckla olika typer av regionala och lokala distributionskanaler. Allt fler medvetna konsumenter går med i Reko-ringar, vilket är bara ett exempel på att man uppskattar närmaten.

För att förbättra lönsamheten för de inhemska baslivsmedlen bör det finnas en tydlig ursprungsmärkning. Vi ska kräva obligatorisk ursprungsmärkning som på ett enkelt och klart sätt får fram var varan är producerad, hur den är tillverkad och med vilka råvaror. Även restaurangmat borde ursprungsmärkas.

Det bör absolut vara så att konsumenterna har tillräckligt kunskap när hon eller han väljer sina butiksvaror. Det här är konsumentens och den finländska jordbrukarens gemensamma intresse.

En bättre lönsamhet för inhemsk och lokal matproduktion genom bättre upphandlingsprocesser. Den reviderade upphandlingslagen ger nya möjligheter. Finland kan konkurrera med produkter som kommer från olika delar av EU:s gemensamma marknad, men den givna förutsättningen måste vara att vi ställer samma krav på importerade produkter som vi ställer på de inhemska varorna.

Vi understöder gärna tanken att i högre grad låta mat- och näringsperspektivet ingå i olika ämnen i småbarnspedagogiken, grundskolan och andra stadiet.

Matens och den hälsosamma kostens betydelse för invånarnas hälsa tål även betonas när vi diskuterar livsmedelspolitiken.

Här vill jag också lyfta fram fiskets betydelse. Fisken är en viktig råvara på det finländska matbordet. Ändå görs ingenting för att stärka fiskerinäringen. Här kan man med fog kritisera regeringen för bristande handlingskraft.

Fiskarnas antal minskar. Samtidigt hotar regeringen dra in försäkringen för fiskeredskap och båtar, där staten har gett ett visst stöd. Hur tänker man riktigt?

Värderade talman,

Det finns mycket man ännu kunde säga om statsrådets livsmedelspolitiska redogörelse. Många tankar är bra, men det brister i konkretin.

Vi bör höja förädlingsgraden på våra livsmedel och vi måste bli bättre på marknadsföring också med tanke på export.

Vårt samhälle skulle må bättre om vi alla vet mer om matens ursprung. Samhället, konsumenten, producenten, livsmedelsindustrin skulle vinna på att vi har en livsmedelspolitik som skapar förutsättningar för en lönsam primärproduktion, högklassiga livsmedel och medvetna konsumenter.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15