Förtroende eller misstroende

27.02.2017 kl. 11:40



I fredags röstade riksdagen om kommunikations- och Ålandsminister Anne Berners förtroende, efter att misstroende väckts mot henne.

Grunden för misstroendet var skandalen med det statliga bolaget Finavias derivathandel åren 2009–2011. Dåvarande ledning i Finavia handlade – i strid med bolagets egna regler om riskhantering – med så kallade strukturerade räntederivat. Det hela slutade med en förlust på 34 miljoner euro. Pengar som i förlängningen var skattebetalarnas.

 

Den här händelsen är ytterst allvarlig och rutinerna behöver därför omedelbart ses över. Riksdagens revisionsutskott har därför grundligt granskat affären och kom för 10 dagar sedan med sitt betänkande. Utskottet leds av den kunniga och rutinerade, tidigare talmannen, Eero Heinäluoma och man höll 34 stycken möten i ärendet. Utskottets betänkande var enhälligt över regerings- och oppositionsgränsen och kom till två slutsatser:

 

1. Man förutsätter att regeringen vidtar åtgärder och utfärdar allmänna anvisningar om riskhanteringen i statsägda bolag.

2. Riksdagen förutsätter att regeringen före utgången av 2017 preciserar principerna för statens ägarstyrning, särskilt i fråga om bolag som helt ägs av staten.

 

Revisionsutskottet kom inte fram till att minister Anne Berner gjort några juridiska fel. Finavias styrelse byttes ut redan år 2012, tre år innan Berner tillträdde som minister. Först hösten 2015 beslöt den nya styrelsen i Finavia att väcka åtal mot den gamla styrelsen, som var ansvarig för derivathandeln. Beslutet att väcka åtal skedde efter omröstning i styrelsen. Men för att åtal skulle kunna väckas behövdes en extra bolagsstämma, något Berner som nytillträdd kommunikationsminister och ägarrepresentant, inte sammankallade till. Finavias styrelseordförande Riitta Tiuraniemi anklagade Berner för att styra beslutsfattandet och avgick i december 2015 i protest. Kort därefter återtog styrelsen sitt beslut om att åtala den tidigare styrelsen.

 

Statsrevisorerna slog i somras fast att Berner och kommunikationsministeriet på ett osakligt sätt hindrat Finavia att vidta rättsliga åtgärder mot den tidigare ledningen. Berner har tillbakavisat kritiken och sagt att hon inte idkat påtryckning.

 

Riksdagens revisionsutskott kom fram till att Berner inte gjort något fel. Eftersom utskottets betänkande var enhälligt och hela oppositionen stod bakom det blev jag rätt överraskad över att misstroende väcktes. Det man i praktiken sa med att göra så var ju att (det eniga) revisionsutskottet har fel.

 

Land skall med lag byggas, och nog måste vi ju lita på utskottens arbete, i synnerhet då de kommer fram till enhälliga betänkanden över partigränserna. Jag sitter inte i revisionsutskottet och har inte tillgång till mer eller annan information än de har. Det har ingen annan ledamot heller. Därför är det logiska att stöda utskottets slutsatser.

 

Jag har förståelse för att det politiskt är frestande att rösta för ett misstroende. Berners beslut om att dra in Y-tåget i västra Nyland har väckt, befogad, kritik. Hotet om att införa höga avgifter i förbindelsebåtstrafiken och bolagisera trafikleder har ytterligare tärt på ministerns trovärdighet. Men misstroendet som väcktes handlade inte om det, utan om hon gjort fel i Finavia. Det är viktigt att man inte blandar ihop sakerna.

 

Om man är missnöjd med regeringens politik borde man i stället väcka misstroende mot politiken och mot hela regeringen, inte inleda en häxjakt på enskild minister. För mig var beslutet mycket enkelt. Jag deltar inte i politiska häxjakter. Berner fick mitt och riksdagens fortsätta förtroende med rösterna 110–42.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00