Förtroende eller misstroende

27.02.2017 kl. 11:40



I fredags röstade riksdagen om kommunikations- och Ålandsminister Anne Berners förtroende, efter att misstroende väckts mot henne.

Grunden för misstroendet var skandalen med det statliga bolaget Finavias derivathandel åren 2009–2011. Dåvarande ledning i Finavia handlade – i strid med bolagets egna regler om riskhantering – med så kallade strukturerade räntederivat. Det hela slutade med en förlust på 34 miljoner euro. Pengar som i förlängningen var skattebetalarnas.

 

Den här händelsen är ytterst allvarlig och rutinerna behöver därför omedelbart ses över. Riksdagens revisionsutskott har därför grundligt granskat affären och kom för 10 dagar sedan med sitt betänkande. Utskottet leds av den kunniga och rutinerade, tidigare talmannen, Eero Heinäluoma och man höll 34 stycken möten i ärendet. Utskottets betänkande var enhälligt över regerings- och oppositionsgränsen och kom till två slutsatser:

 

1. Man förutsätter att regeringen vidtar åtgärder och utfärdar allmänna anvisningar om riskhanteringen i statsägda bolag.

2. Riksdagen förutsätter att regeringen före utgången av 2017 preciserar principerna för statens ägarstyrning, särskilt i fråga om bolag som helt ägs av staten.

 

Revisionsutskottet kom inte fram till att minister Anne Berner gjort några juridiska fel. Finavias styrelse byttes ut redan år 2012, tre år innan Berner tillträdde som minister. Först hösten 2015 beslöt den nya styrelsen i Finavia att väcka åtal mot den gamla styrelsen, som var ansvarig för derivathandeln. Beslutet att väcka åtal skedde efter omröstning i styrelsen. Men för att åtal skulle kunna väckas behövdes en extra bolagsstämma, något Berner som nytillträdd kommunikationsminister och ägarrepresentant, inte sammankallade till. Finavias styrelseordförande Riitta Tiuraniemi anklagade Berner för att styra beslutsfattandet och avgick i december 2015 i protest. Kort därefter återtog styrelsen sitt beslut om att åtala den tidigare styrelsen.

 

Statsrevisorerna slog i somras fast att Berner och kommunikationsministeriet på ett osakligt sätt hindrat Finavia att vidta rättsliga åtgärder mot den tidigare ledningen. Berner har tillbakavisat kritiken och sagt att hon inte idkat påtryckning.

 

Riksdagens revisionsutskott kom fram till att Berner inte gjort något fel. Eftersom utskottets betänkande var enhälligt och hela oppositionen stod bakom det blev jag rätt överraskad över att misstroende väcktes. Det man i praktiken sa med att göra så var ju att (det eniga) revisionsutskottet har fel.

 

Land skall med lag byggas, och nog måste vi ju lita på utskottens arbete, i synnerhet då de kommer fram till enhälliga betänkanden över partigränserna. Jag sitter inte i revisionsutskottet och har inte tillgång till mer eller annan information än de har. Det har ingen annan ledamot heller. Därför är det logiska att stöda utskottets slutsatser.

 

Jag har förståelse för att det politiskt är frestande att rösta för ett misstroende. Berners beslut om att dra in Y-tåget i västra Nyland har väckt, befogad, kritik. Hotet om att införa höga avgifter i förbindelsebåtstrafiken och bolagisera trafikleder har ytterligare tärt på ministerns trovärdighet. Men misstroendet som väcktes handlade inte om det, utan om hon gjort fel i Finavia. Det är viktigt att man inte blandar ihop sakerna.

 

Om man är missnöjd med regeringens politik borde man i stället väcka misstroende mot politiken och mot hela regeringen, inte inleda en häxjakt på enskild minister. För mig var beslutet mycket enkelt. Jag deltar inte i politiska häxjakter. Berner fick mitt och riksdagens fortsätta förtroende med rösterna 110–42.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00