Social- och hälsovårdreformens besparingar har blivit kostnader

22.02.2017 kl. 16:43
Enligt en utredning av finansministeriet erbjuder digitaliseringen en besparingspotential på 700 miljoner euro för kommunerna.

SFP:s riksdagsledamot och medlem av social- och hälsovårdsutskottet Veronica Rehn-Kivi varnar för att även dessa besparingar hotas av de enorma kostnader som landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen medför.

 

- Även om det finns pengar och resurser är det helt otänkbart att tidtabellen för digitaliseringsprojekten håller. Nu måste vi trycka på bromsen för att möjliggöra en vettig och genomtänkt reform, säger Rehn-Kivi.

 

Enligt landskapens förändringsledare krävs det 30 miljoner euro för landskapsreformen detta år, varav enbart 9 miljoner finns budgeterat. 

Nästa år kräver reformen 80-100 miljoner euro, plus 150-200 miljoner euro för ICT-system. Utöver detta är kostnaderna för nödvändiga engångsändringar av ICT systemen 500-900 miljoner euro. Uppdatering av de nuvarande informationssystemen kostar 1-2 miljarder euro under åren 2017-2026, enligt beräkningarna.

-Regeringen påstår att social- och hälsovårdsreformen begränsar kostnadsökningen med 3 miljarder euro till år 2029. Varifrån kommer besparingarna? Enligt nuvarande uträkningar kommer kostnaderna snarare att öka, säger Rehn-Kivi.

 

-När kostnaderna stiger på grund av nya ICT-system, landskapsförvaltningen och nyorganiseringarna samtidigt som skatterna inte kan höjas är det oundvikligt att patientavgifterna stiger och serviceutbudet försämras. 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00