Pressmeddelande

Social- och hälsovårdreformens besparingar har blivit kostnader

22.02.2017 kl. 16:43

Enligt en utredning av finansministeriet erbjuder digitaliseringen en besparingspotential på 700 miljoner euro för kommunerna.

SFP:s riksdagsledamot och medlem av social- och hälsovårdsutskottet Veronica Rehn-Kivi varnar för att även dessa besparingar hotas av de enorma kostnader som landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen medför.

- Även om det finns pengar och resurser är det helt otänkbart att tidtabellen för digitaliseringsprojekten håller. Nu måste vi trycka på bromsen för att möjliggöra en vettig och genomtänkt reform, säger Rehn-Kivi.

Enligt landskapens förändringsledare krävs det 30 miljoner euro för landskapsreformen detta år, varav enbart 9 miljoner finns budgeterat.

Nästa år kräver reformen 80-100 miljoner euro, plus 150-200 miljoner euro för ICT-system. Utöver detta är kostnaderna för nödvändiga engångsändringar av ICT systemen 500-900 miljoner euro. Uppdatering av de nuvarande informationssystemen kostar 1-2 miljarder euro under åren 2017-2026, enligt beräkningarna.

-Regeringen påstår att social- och hälsovårdsreformen begränsar kostnadsökningen med 3 miljarder euro till år 2029. Varifrån kommer besparingarna? Enligt nuvarande uträkningar kommer kostnaderna snarare att öka, säger Rehn-Kivi.

-När kostnaderna stiger på grund av nya ICT-system, landskapsförvaltningen och nyorganiseringarna samtidigt som skatterna inte kan höjas är det oundvikligt att patientavgifterna stiger och serviceutbudet försämras.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.

03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.

19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.

12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.

05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.

21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.

16.05.2006 kl. 00:00