Bostadsstöd för fastländska studerande på Åland

18.02.2017 kl. 07:27
Läget kring fastländska studerande på Ålands framtida bostadsstöd har en tid varit oklart. Det oklara läget har uppkommit på grund av att regeringen gör en helhetsreform av studiestödet som bl.a. innebär att studerande flyttas till det allmänna bostadsbidraget.

Hela ändringen är en jättereform som varit omstridd. Då man berett den verkar det som om man inte hunnit tänka igenom att lagändringen också får konsekvenser på fastländska studerande på Åland. Ena har det gått för fort i lagberedningen, eller så har Ålandskunskapen inte varit tillräcklig i ministerierna. Båda två orsaker är lika allvarliga eftersom man satt studerande, som borde få koncentrera sig på sina studier, i onödig osäkerhet.

 

Under riksdagsbehandlingen i november ställdes frågan till ministerietjänstemännen hur lagändringen, som ska träda i kraft 1.8.2017, påverkar fastländska studerande på Åland och hur man ska se till att de studeranden inte blir utan stöd. Det var uppenbart att man inte tänkt på den saken klart. Landskapsregeringen gav ett utlåtande med förslag på lösning till riksdagens kulturutskott och Svenska riksdagsgruppens medlem i utskottet Mikaela Nylander föreslog konkreta lösningar.

 

Tjänstemännen sa dock att de lösningarna inte var gångbara, utan lovade i stället att återkomma med ett nytt förslag, en lagändring, efter att man diskuterat med landskapsregeringen. Det skrevs därför in ett stycke om Åland i beslutet som avslutas med: ”Kulturutskottet anser det ytterst angeläget att trygga möjligheterna för ungdomar från Fastlandsfinland att få stöd för sitt boende när de studerar på Åland innan reformen träder i kraft den 1 augusti 2017.”

 

På grund av att ansökningen till skolorna öppnas snart kan man dock inte vänta tills i sommar tills att man gör ändringen. Det är viktigt att man skapar klarhet i den här frågan så snabbt som möjligt för att det inte ska påverka studerandes studieval.

 

Av den här anledningen har jag haft regelbunden kontakt med undervisningsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet, som delar behörigheten kring frågan, för att försäkra mig om att saken avancerar i beredningen enligt de avgivna löftena. Man lovade i januari att man jobbar för att lösa det så snabbt som möjligt och nu i onsdags, 15.2, sa undervisningsministeriet att man inom två veckor kommer ha ett gemensamt möte mellan social- och hälsovårdsministeriet och undervisningsministeriet för att då få saken vidare. Då vi sedan får förslaget om lagändring till riksdagen väntar sannolikt en mycket snabb och odramatisk behandling så att allt snabbt blir klart.

 

Enligt undervisningsministeriet har beredningen dragit ut lite på tiden för att försäkra att ingen grupp ska falla mellan stolorna, ex. om det finns studerande som äger sin bostad. Man har också sagt att man vill försäkra sig om att stödet fungerar ihop med andra stöd och att det inte uppstår problem med det, vilket naturligtvis är bra.

 

För egen del har jag ändå poängterat att det är mycket bråttom med saken eftersom man inte kan ha studerande att leva i osäkerhet kring detta. Jag har också fått löften om att ministeriet ska ge en kommunikation om saken på sin hemsida, även om lagen inte är godkänd, så fort som möjligt för att skingra osäkerheten. Man har lovat att så ska göras bara man fattat beslut.

 

Det är viktigt att det beslutet nu sker så snabbt som man lovat. Fastländska studerande på Åland, och potentiella sökande, måste naturligtvis få ett klart besked om att de så klart också fortsättningsvis får bostadsstöd för studier på Åland. Ministerierna behöver också ta lärdom av det här fallet så att det inte händer på nytt i andra frågor.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00