Insändare

Klokt att begrava dödfödda projekt

16.02.2017 kl. 10:24

Regeringens beslut att begrava båt- och motorcykelskatterna var det enda rätta. Svenska riksdagsgruppen föreslog redan i höstas i sin alternativbudget att förslaget skrotas och har fortsatt sin argumentation under hela vintern. Nu insåg också regeringen äntligen att de bägge skatterna faller på sin egen orimlighet.

Båda utkasten till skattelagar, beredda under tjänsteansvar, var häpnadsväckande läsning. Regeringen erkände öppet att skatterna skulle minska på efterfrågan på båtar och motorcyklar, skada den ekonomiska aktiviteten i dessa branscher och även minska antalet jobb! Inte lite sagt av en regering, som samtidigt vill skapa 110 000 nya jobb.
Därtill hade skatten blivit tung och dyr att administrera och bära upp och inte ens gett de skatteintäkter man eftersträvade – snarare orsakat ett bortfall. Inte att undra på att nästan alla utlåtanden som Finansministeriet fick in var direkt dräpande för förslagen.

Också om regeringen förtjänar en eloge för att den drog öronen åt sig och avstod från planerna kvarstår frågan varför dödfödda projekt som dessa alls startas?
Det kan inte räcka som orsak att Sannfinländarna i ett infall av primitiv avundsjuka förklarade att man vill börja beskatta ”herrarnas lustskonare och yuppieskotrar”.

Redan en tidig, elementär konsekvensbedömning av båt- och motorcykelskatterna hade visat att de mest drabbar den vanliga medelklassens alldeles vanliga båtar och hojar. Vilket säkert också sedermera märktes i e-postflödet till mina kolleger i regeringspartierna.

Båt- och motorcykelskatterna är nu de senaste i raden på regeringsprojekt som kapsejsat. Det är ändå politiskt klokt att kunna backa – såsom med skärgårdens förbindelsbåtsavgifter – om fakta och förnuft så entydigt talar emot.

Nu kunde regeringen äntligen börja koncentrera sig på de verkligt stora frågorna i samhället istället för att pyssla med symbolfrågor som de ovan nämnda. De 110 000 nya jobben och en sysselsättningsgrad på 72 procent är fosterländska mål vi alla kan stöda.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00