Vasa län och Västerbotten

12.02.2017 kl. 10:31
Det har varit mycket stimulerande att under en lång tid i ­olika former få arbeta med samverkan över ­Kvarken – ­under de två senaste åren bland annat som styrelse­ordförande för Kvarkenrådet som är ett nordiskt gräns­regionalt samarbetsforum för de tre österbottniska land­skapen i Finland samt Västerbotten och Örnsköldsvik i Sverige.

Kvarkenrådet – som i praktiken alltså omfattar gamla ­Vasa län och motsvarande område på svenska sidan – är även ett av Nordiska ministerrådets officiella gränsregionala sam­arbetsorgan.

Kvarkenregionen omfattar några av de mest utvecklade­ områdena i norra Skandinavien, med hög tillväxt­potential, mångsidiga näringar, exceptionellt hög industriell förädlings­grad, exportindustri samt betydande befolknings­tillväxt. Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för konkret samverkan över riksgränsen och ta tillvara den ­gemensamma historia, traditioner och framför allt med tanke på framtidens kritiska massa och kapacitet som finns i Kvarken­regionen.

Konkret har arbetet lett till bland annat bildandet av världens andra gränsöverskridande­ hamnbolag Kvarken Ports och ett gemensamt rederi för upprätthållande av Kvarken­trafiken ägt av Vasa stad och Umeå kommun. Dessutom siktar man i Kvarkenregionen på att ta sam­arbetet ett steg längre och grunda ett EGTS område för gränsöverskridande samverkan.

Detta skulle ge oss specialstatus inom EU och större möjlig­heter att agera direkt gentemot Bryssel. Kvarkenrådet har också aktivt sporrat till allt från folklig samverkan till högskolesamarbete över gränserna och fått världsledande bolag av olika storlek att delta aktivt i samarbetsprojekten.

Genom Kvarkenrådets långsiktiga arbete kring att utveckla­ de gränsöverskridande kommunikationerna har även Europa på allvar fått upp ögonen för den potential som finns i de arktiska regionerna. Vi ska se till att Kvarken­regionen är i fokus när Finland handhar ordförandeskapet för Arktiska rådet.

Kvarkenrådets arbete har också uppmärksammats på den europeiska arenan genom att projektet Midway Alignment vann det prestigefyllda Sail of Papenburg priset år 2016, som delas ut av Association of European Border Regions AEBR för enastående prestationer för det gränsöverskridande samarbetet i Europa.

I och med bland annat det statliga stöd på 25 miljoner som vi jobbade fram går finansieringsmodellen för nya Kvarkenfärjan från klarhet till klarhet och vi torde kunna sätta in beställningen för färjebygget redan nästa år.

Att våra svenska vänner gärna samverkar med oss österbottningar får också ses som ett erkännande för att vi här gjort en hel del rätt under senaste årtionden.

Även stats­minister Juha Sipilä sällade sig i veckan till skaran av ledande politiker som offentligt konstaterat att om ­hela landet hade samma sysselsättningsgrad som Öster­botten så skulle vi egentligen inte ha några större behov av balanseringsåtgärder.

Tack för den kommentaren – vi vet – men logiken blir nog väldigt haltande när man tänker på hur aktivt våra ledande regeringspartier arbetade för att förbjuda Vasa centralsjukhus från att utvecklas optimalt. Om man har ett område som klarar sig väl i en global konkurrens och samtidigt bidrar till att hålla övriga landskap ekonomiskt flytande så ska man ­inte sätta käppar i hjulen med kortsiktiga partipolitiska glasögon på näsan.

Jag vill rikta ett varmt tack till alla er som redan under­tecknat medborgarinitiativet för fulljour vid Vasa centralsjukhus. Arbetet för att försvara och framför allt utveckla VCS fortgår med full kraft – det kan jag garantera.

På tal om Kvarkenregionen: Vår främsta vänort Umeå har en befolkning på 120 000 invånare och Sveriges ­bästa ­universitetssjukhus. Låt oss åstadkomma samma i Vasa­regionen!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55