Tingsrättformen borde skrotas

13.02.2017 kl. 11:18
Riksdagen höll förra veckan remissdebatt om regeringens förslag till tingsrättsreform. Enligt förslaget blir Ålands tingsrätt den enda tingsrätten i hela landet som blir kvar med svenska som förvaltningsspråk.

Borgå och Raseborgs tingsrätter föreslås dras in, medan Jakobstad, Kimitoön, Kyrkslätt och Kristinestad föreslås bli av med sammanträdesplatserna. Vasa tingsrätt föreslås i sin tur byta förvaltningsspråk från svenska till finska. Förslaget går fram som en slåttermaskin mot de svenskspråkiga rättsstrukturerna och är ytterst allvarlig.

 

Motiven med reformen är framförallt två. Dels vill man skapa strakare administrativa center för att trygga rättssäkerheten. Dels vill man spara pengar. Reformen tros kunna spara sammanlagt sju miljoner euro på årsbasis. Enligt mig är det väldigt lite pengar i relation till de enorma förändringar det får på ett tingsrättsnätverk som inte ens hunnit utvärdera reformen innan. Justitieminister Jari Lindström bedyrade i plenisalen, på mina och många andra kollegors frågor, att de svenskspråkiga rättigheterna inte kommer att försämras och att regeringen tar språkfrågorna på största allvar. Tyvärr känns det inte så. För den konspiratoriskt lagde kunde det nästan se ut som om man medvetet vill gå åt de svenskspråkiga strukturerna.

 

För hur förklarar man annars att enspråkiga Kauhava, med färre antal mål än närliggande tvåspråkiga Jakobstad får ha kvar sin sammanträdesplats, medan Jakobstad förlorar sin. Hur förklarar man att man kommit till slutsatsen att man räddar tre ytterligare tingsrätter, men inte Raseborgs, gentemot ursprungsförslaget. Kajanalands tingsrätt (75 000 invånare), Kymmenedalens tingsrätt (173 000 invånare) och Egentliga Tavastlands tingsrätt (175 000 invånare) föreslås räddas, men inte Västra Nylands tingsrätt (173 000 invånare). Det är klart att man kan förklara förslaget med regionalpolitik och att de andra orterna har starka politiker i regeringsställning. Men, en regering behöver också kunna se saker i ett bredare perspektiv om den har hela landets bästa i åtanke.

 

Den föreslagna förändringen riskerar urgröpa rättsskyddet för svenskspråkiga i landet om man inte kan garantera att domarna, också i praktiken, förstår den anklagades eller målsägandes språk. Det här gäller både tingsrätt och hovrätt. Finlands domareförbund varnar för förödande följder där rättskyddet försvagas och inbesparingarna riskerar att ätas upp av ökade resekostnader. Om reformen genomförs blir Finland det land i Norden med lägst antal tingsrätter, 20, medan Danmark har 24, Sverige 48 och Norge 66 stycken.

 

Reformen kommer sannolikt göra rekryteringen av svenskspråkig personal svårare och på sikt undergräva tillgången av svenskspråkiga tjänstemän inom domstolsväsendet. Det kommer också kraftigt försämra möjligheten att auskultera på svenska. Ålands tingsrätt blir, om förslaget förverkligas, den enda platsen i landet där man kommer kunna auskultera på svenska. Idag är fem av landets 138 tingsnotarieplatser svenskspråkiga, två på Åland och tre i Vasa. Förslaget skrotar de tre tingsnotarieplatserna i Vasa i samband med att förvaltningsspråket ändras.

 

Gällande notarieplatserna tror jag att vi ska lyckas få justitieministern och regeringen att förstå att dagens antal, fem, måste bli kvar. Det är inte en kostnadsfråga. Men gällande övriga förslag är jag inte speciellt optimistisk även om vi kommer göra allt i vår makt för att få regeringen att dra tillbaka förslaget. Vi har varken behov av indragna tingsrätter eller hovrätter i landet då de negativa aspekterna så tydligt överskrider de futtiga pengar reformen ens teoretiskt väntas spara.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15