Statsministerns upplysning om regeringens politik för 2017

08.02.2017 kl. 14:44
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen, onsdag 8.2 2017

Värderade talman,

Det är enormt viktigt år som vi har framför oss. Jag hoppas därför att riksdagen ska genomsyras av konstruktiv dialog och respekt, vilket både republikens president och riksdagens talman efterlyste då riksmötet öppnades förra veckan.

Vi borde nu fokusera på hur vi tillsammans vill bygga Finland vidare. I år då vi firar 100 år av självständighet kan man inte tillräckligt poängtera regeringens och riksdagens, ledande politikers samt enskilda ledamöters roll då det gäller att skapa framtidstro och hopp.

 

Vi ska kunna fortsätta bygga ett samhälle där man litar på varandra. Det har varit ett av Finlands trumfkort.

Vi måste också kunna lita på regeringens beredningar, att man beaktar fakta. Om inte faktaunderlaget är i skick är det svårt – för att inte säga omöjligt – att enas om kloka och rättvisa beslut.

I Finland ska vi klart och tydligt säga nej till ett postfakta-samhälle.

De politiska kontinentalplattorna är utsatta för press från populism och nationalism runt om i världen. Det gör att vi måste våga stå upp för mänskliga rättigheter och rättsstaten. Inget kan tas för givet, inte heller demokratin. Därför behövs nu tydligt värdeledarskap, också i vårt eget land. 

 

Inkrökthet ger ingen bättre framtid. I ett läge där EU står vid ett avgörande vägskäl, vill SFP och Svenska riksdagsgruppen se en klar EU-vision från regeringens sida. Vad vill Finland med EU? Vad svarar regeringen på den frågan?


Finland är i år ordförandeland i Nordiska rådet. Vi borde bli bättre att använda de existerande nätverken i Norden och ytterligare fördjupa det Nordiska samarbetet. Det skulle också ge oss än mer tyngd i bygget av framtidens EU.

 

Värderade talman,

När vi tittar på det startade politiska året är social- och hälsovårdsreformen den i särklass största frågan. Det ska sägas tydligt: reformen ändrar radikalt vårt nuvarande kommunbaserade system.

Som politiker är vi skyldiga, oavsett om vi sitter i regeringen eller inte, att syna denna reform extra noga i sömmarna, även grundlagsmässigt. Tidspress eller brådska får inte vara ett argument, som berättigar ett slarvigt slutresultat.

 

Vårdreformen är en reform som ska utgå från patientens perspektiv, från mänskan. Ibland undrar jag om regeringen glömt reformens utgångspunkt och syfte – nämligen att få till stånd en bashälsovård som bättre och effektivare beaktar vårdbehovet i hela landet och gör vården mer jämlik.

Större enheter och rationaliseringar leder lätt till att språket hamnar i kläm. Därför borde regeringen inte missa chansen att ta emot de goda passningar som ges för att skapa fungerande tvåspråkiga lösningar. Slå inte sönder vårdstrukturer som fungerar. Vård på eget språk, är en central del av patientsäkerheten!

 

Värderade talman,
 

Det är hög tid för regeringen att sätta alla kort på bordet gällande vårdreformen nu, inte bitvis. Kommunerna och vi alla måste få veta vad som kommer inom ramen för valfriheten. Kan vi, värderade regering få ett svar! I början av reformen talades mycket om ”totalintegration” av social- och hälsovården. I dag talas väldigt litet om socialvården och äldreomsorgen. Varför? Vad tänker man göra med den för många så viktiga socialvården? Sfp o svenska riksdagsgruppen anser att det är klokast att lämna socialvården och äldreomsorgen kvar hos kommunerna som har lokalkännedomen. Reformen är tillräckligt mastig, även utan äldreomsorgen.

 

Värderade talman,

Det finns positiva tecken som tyder på en bättre ekonomisk utveckling.

Ändå är sysselsättningsgraden på tok för låg. Oroväckande är att det finns växande branscher som har rekryteringsproblem, samtidigt som arbetslösheten är hög. Vi måste satsa på utbildningen, och vi måste bli bättre att utbilda utgående från arbetsmarknadens behov.

En bra signal nu för att förbättra samhällsklimatet skulle vara att reformera familjeledigheterna. Vår grupp och de flesta andra oppositionspartierna är med på noterna – vad är det regeringen väntar på?

Arbetslivet måste även annars reformeras, för att få flera i jobb, inte minst de unga. Vi stöder här regeringens strävan att skapa fler arbetsplatser och är fortfarande beredda att sitta ned tillsammans.

Vi ska värna om vår nordiska välfärd. Ingen ska lämnas i sticket. Samtidigt måste vi minnas att bestående välfärd uppnås endast via ekonomi och företagsamhet, inte genom att fortsätta ta mera lån.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00