Statsministerns upplysning om regeringens politik för 2017

08.02.2017 kl. 14:44
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen, onsdag 8.2 2017

Värderade talman,

Det är enormt viktigt år som vi har framför oss. Jag hoppas därför att riksdagen ska genomsyras av konstruktiv dialog och respekt, vilket både republikens president och riksdagens talman efterlyste då riksmötet öppnades förra veckan.

Vi borde nu fokusera på hur vi tillsammans vill bygga Finland vidare. I år då vi firar 100 år av självständighet kan man inte tillräckligt poängtera regeringens och riksdagens, ledande politikers samt enskilda ledamöters roll då det gäller att skapa framtidstro och hopp.

 

Vi ska kunna fortsätta bygga ett samhälle där man litar på varandra. Det har varit ett av Finlands trumfkort.

Vi måste också kunna lita på regeringens beredningar, att man beaktar fakta. Om inte faktaunderlaget är i skick är det svårt – för att inte säga omöjligt – att enas om kloka och rättvisa beslut.

I Finland ska vi klart och tydligt säga nej till ett postfakta-samhälle.

De politiska kontinentalplattorna är utsatta för press från populism och nationalism runt om i världen. Det gör att vi måste våga stå upp för mänskliga rättigheter och rättsstaten. Inget kan tas för givet, inte heller demokratin. Därför behövs nu tydligt värdeledarskap, också i vårt eget land. 

 

Inkrökthet ger ingen bättre framtid. I ett läge där EU står vid ett avgörande vägskäl, vill SFP och Svenska riksdagsgruppen se en klar EU-vision från regeringens sida. Vad vill Finland med EU? Vad svarar regeringen på den frågan?


Finland är i år ordförandeland i Nordiska rådet. Vi borde bli bättre att använda de existerande nätverken i Norden och ytterligare fördjupa det Nordiska samarbetet. Det skulle också ge oss än mer tyngd i bygget av framtidens EU.

 

Värderade talman,

När vi tittar på det startade politiska året är social- och hälsovårdsreformen den i särklass största frågan. Det ska sägas tydligt: reformen ändrar radikalt vårt nuvarande kommunbaserade system.

Som politiker är vi skyldiga, oavsett om vi sitter i regeringen eller inte, att syna denna reform extra noga i sömmarna, även grundlagsmässigt. Tidspress eller brådska får inte vara ett argument, som berättigar ett slarvigt slutresultat.

 

Vårdreformen är en reform som ska utgå från patientens perspektiv, från mänskan. Ibland undrar jag om regeringen glömt reformens utgångspunkt och syfte – nämligen att få till stånd en bashälsovård som bättre och effektivare beaktar vårdbehovet i hela landet och gör vården mer jämlik.

Större enheter och rationaliseringar leder lätt till att språket hamnar i kläm. Därför borde regeringen inte missa chansen att ta emot de goda passningar som ges för att skapa fungerande tvåspråkiga lösningar. Slå inte sönder vårdstrukturer som fungerar. Vård på eget språk, är en central del av patientsäkerheten!

 

Värderade talman,
 

Det är hög tid för regeringen att sätta alla kort på bordet gällande vårdreformen nu, inte bitvis. Kommunerna och vi alla måste få veta vad som kommer inom ramen för valfriheten. Kan vi, värderade regering få ett svar! I början av reformen talades mycket om ”totalintegration” av social- och hälsovården. I dag talas väldigt litet om socialvården och äldreomsorgen. Varför? Vad tänker man göra med den för många så viktiga socialvården? Sfp o svenska riksdagsgruppen anser att det är klokast att lämna socialvården och äldreomsorgen kvar hos kommunerna som har lokalkännedomen. Reformen är tillräckligt mastig, även utan äldreomsorgen.

 

Värderade talman,

Det finns positiva tecken som tyder på en bättre ekonomisk utveckling.

Ändå är sysselsättningsgraden på tok för låg. Oroväckande är att det finns växande branscher som har rekryteringsproblem, samtidigt som arbetslösheten är hög. Vi måste satsa på utbildningen, och vi måste bli bättre att utbilda utgående från arbetsmarknadens behov.

En bra signal nu för att förbättra samhällsklimatet skulle vara att reformera familjeledigheterna. Vår grupp och de flesta andra oppositionspartierna är med på noterna – vad är det regeringen väntar på?

Arbetslivet måste även annars reformeras, för att få flera i jobb, inte minst de unga. Vi stöder här regeringens strävan att skapa fler arbetsplatser och är fortfarande beredda att sitta ned tillsammans.

Vi ska värna om vår nordiska välfärd. Ingen ska lämnas i sticket. Samtidigt måste vi minnas att bestående välfärd uppnås endast via ekonomi och företagsamhet, inte genom att fortsätta ta mera lån.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15