En trumpen värld

04.02.2017 kl. 07:46
Donald Trump har varit USA:s president i mindre än en månad. Redan hopar sig dock frågorna om vad de långsiktiga följderna av hans administration kommer att bli.

Trump är en flitig användare av Twitter, det sociala mediet där man maximalt kan skriva 140 tecken per uppdatering. Hans skickliga användning av mediet var en av förklaringarna till hans valframgång, och som president har han vägrat att ge upp sitt privata användarkonto, som varit praxis. Tvärtom har han utökat användningen av det sociala mediet för att också göra utrikespolitiska ställningstaganden.

 

Via Twitter har han redan hunnit fördöma Europas hantering av flyktingpolitiken, ifrågasatt ingångna avtal med Australien och Iran samt retat gallfeber på Mexiko och Kina. Diplomatkårerna runt om i världen kliar sig i huvudet eftersom man inte vet hur man ska förhålla sig till att den politiska ledaren i världens mäktigaste land bedriver känslig utrikespolitik via sociala medier. De har också svårt att avgöra vad som är populism och vad som är allvar och eftersom det amerikanska utrikesministeriet i hög grad sidsteppats i utspelen kan inte heller de amerikanska ambassaderna hjälpa och förklara vad som gäller.

 

Politik och diplomati har en viktig sak gemensamt, behovet av förtroende. Men Donald Trump varken inger eller skapar förtroende. I stället skapar han nu enbart mer osäkerhet i en redan orolig värld. Det är både allvarligt och oroväckande.

 

Det som gör mig mycket bekymrad är att Trump medvetet verkar vilja undergräva förtroendet både i USA och i omvärlden. Hans ställningstagande och öppna stöd för Brexit, hans administrations anklagelser om att Tyskland utnyttjar övriga EU-länder och hans indirekta kritik mot EU är både okonventionellt och anmärkningsvärt.

 

Det är därför kanske viktigare än någonsin tidigare att EU nu håller ihop. Det är av enorm vikt att man i EU lägger interna politiska maktspel i Brysselbubblan åt sidan och i stället ser till helheten. Jag tror att EU behöver gå tillbaka till rötterna och garantera trygghet, säkerhet och stabilitet i Europa via samarbete och handel, medan man minskar på detaljreglering som försvagar allmänhetens förtroende. I år firar Romfördraget 60 år och jag hoppas att jubileumsmötet i Rom senare i år kan fungera som en nystart för EU.

 

Europeiska Rådets president Donald Tusk skrev i veckan i sitt brev till EU:s statschefer att Europa måste vara redo att axla ett större gemensamt ansvar. Tusk avslutade brevet med det amerikanska mottot: United we stand, divided we fall (Förenade vi står, splittrade vi faller). Han har rätt.

 

EU:s statschefer samlades i fredags i Malta för årets första EU toppmöte och det nya politiska läget i USA och hur EU i praktiken ska navigera i de allt mer osäkrare vattnen är mötets viktigaste agendapunkt. Det kommer därför bli mycket intressant att nästa vecka få höra statsminister Juha Sipilä rapportera från toppmötet i riksdagens stora utskott och höra hur EU:s statschefer vill hantera en allt mer trumpen värld.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30