En trumpen värld

04.02.2017 kl. 07:46
Donald Trump har varit USA:s president i mindre än en månad. Redan hopar sig dock frågorna om vad de långsiktiga följderna av hans administration kommer att bli.

Trump är en flitig användare av Twitter, det sociala mediet där man maximalt kan skriva 140 tecken per uppdatering. Hans skickliga användning av mediet var en av förklaringarna till hans valframgång, och som president har han vägrat att ge upp sitt privata användarkonto, som varit praxis. Tvärtom har han utökat användningen av det sociala mediet för att också göra utrikespolitiska ställningstaganden.

 

Via Twitter har han redan hunnit fördöma Europas hantering av flyktingpolitiken, ifrågasatt ingångna avtal med Australien och Iran samt retat gallfeber på Mexiko och Kina. Diplomatkårerna runt om i världen kliar sig i huvudet eftersom man inte vet hur man ska förhålla sig till att den politiska ledaren i världens mäktigaste land bedriver känslig utrikespolitik via sociala medier. De har också svårt att avgöra vad som är populism och vad som är allvar och eftersom det amerikanska utrikesministeriet i hög grad sidsteppats i utspelen kan inte heller de amerikanska ambassaderna hjälpa och förklara vad som gäller.

 

Politik och diplomati har en viktig sak gemensamt, behovet av förtroende. Men Donald Trump varken inger eller skapar förtroende. I stället skapar han nu enbart mer osäkerhet i en redan orolig värld. Det är både allvarligt och oroväckande.

 

Det som gör mig mycket bekymrad är att Trump medvetet verkar vilja undergräva förtroendet både i USA och i omvärlden. Hans ställningstagande och öppna stöd för Brexit, hans administrations anklagelser om att Tyskland utnyttjar övriga EU-länder och hans indirekta kritik mot EU är både okonventionellt och anmärkningsvärt.

 

Det är därför kanske viktigare än någonsin tidigare att EU nu håller ihop. Det är av enorm vikt att man i EU lägger interna politiska maktspel i Brysselbubblan åt sidan och i stället ser till helheten. Jag tror att EU behöver gå tillbaka till rötterna och garantera trygghet, säkerhet och stabilitet i Europa via samarbete och handel, medan man minskar på detaljreglering som försvagar allmänhetens förtroende. I år firar Romfördraget 60 år och jag hoppas att jubileumsmötet i Rom senare i år kan fungera som en nystart för EU.

 

Europeiska Rådets president Donald Tusk skrev i veckan i sitt brev till EU:s statschefer att Europa måste vara redo att axla ett större gemensamt ansvar. Tusk avslutade brevet med det amerikanska mottot: United we stand, divided we fall (Förenade vi står, splittrade vi faller). Han har rätt.

 

EU:s statschefer samlades i fredags i Malta för årets första EU toppmöte och det nya politiska läget i USA och hur EU i praktiken ska navigera i de allt mer osäkrare vattnen är mötets viktigaste agendapunkt. Det kommer därför bli mycket intressant att nästa vecka få höra statsminister Juha Sipilä rapportera från toppmötet i riksdagens stora utskott och höra hur EU:s statschefer vill hantera en allt mer trumpen värld.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00