Finlands alkoholproblem

04.02.2017 kl. 07:02
Klockan är åtta en torsdagsmorgon i januari och kommersen i baren efter säkerhetskontrollen på Helsingfors Vanda flygfält är redan livlig. Baren har varit uppe i tre timmar då den tydligen öppnar redan klockan 5 för de morgontörstiga.

Inte undra på hur killen som skulle med på en KLM flight klockan sex på morgonen förra året hade fått tag i två stop öl. Kroppen har ju två händer, ett för varje stop, och medan ombordstigningskön till flyget slingrade sig framåt bäljde han i sig de två stopen. Kanske var han flygrädd, eller så var han bara en så pass rutinerad flygare att han visste att serveringen ombord först kommer igång då lampan för säkerhetsbälten släckts. Därför kan det vara säkrast att ha stadgat sin törst redan på marken.


Den spontana reaktionen som medpassagerare är ju att man drar på smilbanden och skakar på huvudet. Men egentligen är det här inget att skratta åt. Det är inte tragikomiskt, det är bara tragiskt eftersom vårt samhälle har ett alkoholproblem ifall människor inte kan sätta sig på ett flyg utan alkohol.

Förra veckan flög jag till Vilnius för att delta i en konferens som de nordiska ambassaderna ordnade. Runt om mig längst bak i propellerplanet beställdes det vin och öl. Klockan hade ju redan blivit tio på morgonen. I flygplan kan det vara svårt att hålla koll på tidzonerna, vilket ju gjorde att det redan var eftermiddag någonstans i världen. Den kostymklädda affärsmannen, som var min bänkgranne, sköljde utan ett ord ner kaffet med en flaska vittvin.
 

Finnair serverar inte längre gratis alkohol, utan kaffe, vatten och blåbärssaft. Det verkar dock inte haft någon dämpande effekt på konsumtionen vare sig på morgonflyg till Litauen eller kvällsflyg till Spanien. Förra hösten flög min hustru och jag till Malaga där vi skulle delta i ett bröllop. Ovanför Paris, då vi hade avverkat lite på halva flygresan ropade pursern i högtalarna att det enda i dryckesväg som återstod i trolleyn var det som var gratis. All alkohol var slutsåld. De rutinerade passagerarna verkade veta att detta kan hända, eftersom de i raden framför hade bunkrat upp med varsin komponerad minibar i stolsfickan framför sig. För de som inte var lika förberedda återstod ett par långa timmar i ofrivillig nykterhet.

 

Kanske det bara är jag som blivit snobbig, men det här är inte ett normalt förhållande till alkohol. Som ett land fattar vi flaskan för lätt och det är inte bara kroppen som mår dåligt av det. För mycket alkohol skadar också arbetsprestationen, moralen och familjer. Många familjetragedier beror på för mycket alkohol.

På Alkos topp fem lista över mest sålda produkter är tre vodka. Att vi i Finland har ett begrepp såsom ”nyktra januari” borde få varningsklockorna att ringa. Har aldrig hört om Sober January eller en vit januari som begrepp i andra länder.

 

I vår kommer regeringen att avge ett lagförslag till riksdagen om förnyelse av alkohollagen.
I den nya alkohollagen behöver vi fortsättningsvis ha frihet under ansvar.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30