Trump minskar inte argumenten för finländskt NATO-medlemskap

27.01.2017 kl. 14:28
Maktskiftet i USA har inte minskat på antalet orsaker varför Finland bör gå med i NATO. Snarare är det tvärtom.

Det sade svenska riksdagsgruppens ordförande, medlemmen i utrikesutskottet Stefan Wallin (SFP) på ett säkerhetspolitiskt seminarium i Göteborg på fredagen. Seminariet ordnades av finlandssvenska föreningen och den finsk-svenska handelskammaren. Wallin debatterade med sin tidigare försvarsministerkollega Karin Enström och Kenneth G Forslund, ordförande i riksdagens utrikesutskott i Sverige.

 

- En del NATO-motståndare har motiverat sin ståndpunkt med USA:s dominerande roll i försvarsalliansen. Nu signalerar den nya presidenten Donald Trump att USA kan tänkas minska sitt engagemang i alliansen och Europa. Det betyder inte nödvändigtvis att ett nytt vakuum uppstår. Det betyder snarare att de europeiska NATO-länderna får och tar en större roll i NATO. Det skulle också betyda att nya europeiska medlemsländers såsom Finlands och Sveriges tyngd i NATO skulle bli större än före den trumpska egiden, sade Wallin i Göteborg.

 

Wallin sade också att tanken om en finsk-svensk försvarsunion eller ett statsfördrag visserligen är sympatisk, men faller på det svenska motståndet och på det faktum att en allians inte är det rätta svaret på den stora frågan.

 

- Den stora frågan är vilken typ av försvarslösning Finland och Sverige eftersträvar på sikt. En försvarsallians behövs inte om vi istället såsom nu pragmatiskt koncentrerar oss på att fördjupa samarbetet kring konkreta frågor som exempelvis cyberförsvar. Om vi på sikt  eftersträvar NATO-medlemskap, vilket jag hoppas, vore ett statsfördrag mellan våra länder mest som ett tillfälligt vänterum, en symbolisk gest.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00