Trump minskar inte argumenten för finländskt NATO-medlemskap

27.01.2017 kl. 14:28
Maktskiftet i USA har inte minskat på antalet orsaker varför Finland bör gå med i NATO. Snarare är det tvärtom.

Det sade svenska riksdagsgruppens ordförande, medlemmen i utrikesutskottet Stefan Wallin (SFP) på ett säkerhetspolitiskt seminarium i Göteborg på fredagen. Seminariet ordnades av finlandssvenska föreningen och den finsk-svenska handelskammaren. Wallin debatterade med sin tidigare försvarsministerkollega Karin Enström och Kenneth G Forslund, ordförande i riksdagens utrikesutskott i Sverige.

 

- En del NATO-motståndare har motiverat sin ståndpunkt med USA:s dominerande roll i försvarsalliansen. Nu signalerar den nya presidenten Donald Trump att USA kan tänkas minska sitt engagemang i alliansen och Europa. Det betyder inte nödvändigtvis att ett nytt vakuum uppstår. Det betyder snarare att de europeiska NATO-länderna får och tar en större roll i NATO. Det skulle också betyda att nya europeiska medlemsländers såsom Finlands och Sveriges tyngd i NATO skulle bli större än före den trumpska egiden, sade Wallin i Göteborg.

 

Wallin sade också att tanken om en finsk-svensk försvarsunion eller ett statsfördrag visserligen är sympatisk, men faller på det svenska motståndet och på det faktum att en allians inte är det rätta svaret på den stora frågan.

 

- Den stora frågan är vilken typ av försvarslösning Finland och Sverige eftersträvar på sikt. En försvarsallians behövs inte om vi istället såsom nu pragmatiskt koncentrerar oss på att fördjupa samarbetet kring konkreta frågor som exempelvis cyberförsvar. Om vi på sikt  eftersträvar NATO-medlemskap, vilket jag hoppas, vore ett statsfördrag mellan våra länder mest som ett tillfälligt vänterum, en symbolisk gest.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00