Tanken om ett nordiskt medborgarskap lever

25.01.2017 kl. 15:02
Den nordiska dimensionen kan, och bör, ytterligare stärkas.

- Det osäkra världspolitiska läget gör att vi har behov av vänner som tänker som vi och har en verklig vilja att förbättra den globala situationen. Vi behöver vänner som värderar individens fri- och rättigheter framom protektionism och isolation. Den nordiska dimensionen kan, och bör, ytterligare stärkas. Därför är också det nordiska medborgarskapets tid nu, säger SFP:s partiordförande och riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson.

 

Henriksson, som också är medlem i Nordiska Rådet, har idag kämpat för att föra vidare frågan om ett nordiskt medborgarskap. Nordiska Rådet samlades idag i Oslo och en av de hetaste frågorna på agendan var huruvida medlemsförslaget om nordiskt medborgarskap skulle föras vidare, och i så fall hur.

 

- Initiativet handlar om att underlätta nordiska medborgares vardag. Då krävs en bred analys av läget för att se vilka åtgärder man måste ta till. Ett gemensamt personnummer kunde vara en viktig kugge i hjulet, men inte den enda. Vi måste klara av att bredda perspektivet och fokusera på det som är viktigt ur medborgarnas synvinkel. Jag upplever att det finns en stor enighet om att komma till skott med avskaffande av gränshinder. Däremot finns det tveksamhet till att tala om ett direkt nordiskt medborgarskap.

 

Henriksson medverkar den 8.2 i lanseringen av Tankesmedjan Agendas rapport ”Nordens tid är nu”, som mer konkret berör förutsättningar för och möjligheter med ett nordiskt medborgarskap. Medverkande skribenter är Sten Palmgren och Gunnar Wetterberg. På mötet i Oslo idag kom Nordiska Rådet också överens om att fortsätta hörandet, och kalla Sten Palmgren till nästa möte i april.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30