En stark markering av presidenten – 12+1 vore fortfarande det bästa

29.12.2016 kl. 10:04
Republikens president Sauli Niinistö stadfäste idag bland annat lagen om jourförordningen, vilken begränsar fulljoursverksamheten i landet till 12 sjukhus

I och med lagändringen som träder i kraft vid årsskiftet skulle jourverksamhet bland annat flyttas från Vasa till Seinäjoki.

Enligt presidentens uttalande kan dock ingen sådan flytt ske förrän det försäkras att all jourservice i Seinäjoki är tillgänglig på både finska och svenska.

 

- Jag gläder mig över att presidenten lyssnat på de svenskspråkiga finländarnas oro, och gjort denna markering för den svenskspråkiga servicen, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

 

Det tjänstemannaansvar presidenten ålägger regeringen betyder att det inte räcker med att de språkliga rättigheterna förverkligas till pappers eller i teorin, utan de måste tryggas i praktiken. Detta har också grundlagsutskottet tidigare slagit fast. Henriksson skulle ändå föredra att regeringen tog till sig av kritiken och gick in för ett ytterligare fulljourssjukhus.

 

- Det finns många expertutlåtanden och mycket fakta, som dessutom kommit fram efter behandlingen i grundlagsutskottet, som  alltjämt talar för Vasa. För att undvika en mycket krävande process för att kunna förverkliga de språkliga rättigheterna i Seinäjoki, är jag fortsättningsvis av åsikten att en 12+1 modell vore det enda kloka för helheten och för att trygga den svenskspråkiga servicen i praktiken.

 

- Vi ska minnas att minister Rehula så sent som strax innan jul, i en intervju i Helsingin Sanomat, meddelade att han inte har en aning om hur de språkliga rättigheterna i praktiken ska förverkligas i Seinäjoki.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30