Regeringen svek Svenskfinland och Vasa

20.12.2016 kl. 16:22
Beslutet är som en våt trasa i ansiktet på hela Svenskfinland

 

Centerns, Samlingspartiets och Sannfinländarnas ledamöter i riksdagen röstade idag ner fulljoursstatusen för Vasa Centralsjukhus. Rösterna i riksdagen föll 110 – 65. I praktiken betyder det att Vasa inte hör till de 12 sjukhus i landet som får fulljour och därmed A-klass status, samt sämre möjligheter för svenskspråkiga finländare att få vård på sitt modersmål.

- Jag är mycket besviken på att regeringen vägrat lyssna. Det fanns många argument som talade för Vasa centralsjukhus. Regeringen valde att negligera dem, för att inte tala om att de kallt ignorerat svenskspråkiga finländares rättigheter. Grundlagsutskottet konstaterade enhälligt att det bästa hade varit att såväl Vasa som Seinäjoki fått fulljour för att trygga de grundläggande språkliga rättigheterna. Det här argumentet vägde lätt för regeringen, som valde maktpolitikens väg, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

- Beslutet är som en våt trasa i ansiktet på hela Svenskfinland. Regeringen väljer att inte värna om lösningar som vi vet att har bästa förutsättningar att fungera på såväl svenska som finska. Nu utgår vi från att regeringen håller det den sagt om att förändringarna som detta beslut för med sig kommer att bli så små som möjliga. Det kommer vi att jobba för och det jobbet har redan inletts, säger Henriksson som redan idag efter omröstningen talat med minister Orpo.

Att grundlagsutskottet aldrig fick en möjlighet att kontrollera social-och hälsovårdsutskottets formulering om hur de språkliga rättigheterna ska tryggas i Seinäjoki, har ifrågasatts av ett flertal juridiska experter. Läkare och andra sakkunniga, samt politiker över partigränserna, har också ifrågasatt det missvisande materialet som beredningen fört fram. Henriksson betonar att kampen som förts för allas lika rättigheter inte varit förgäves.

- Finländarna har nu fått upp ögonen för hur det går när beslutsfattare i regeringsposition inte vill se helheter och ta till sig all fakta, samt försöker dribbla med grundlagsprövningen. Många har redan sagt ifrån, och vi blir flera hela tiden. För Svenska Folkpartiet är rättsstatsprincipen fundamental.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15