Planerna på en båtskatt seglar vidare – men borde skjutas i sank

19.12.2016 kl. 12:58
I fredags gick förslaget om en båtskatt ut på utlåtanderunda. Den svenska översättningen av lagförslaget kommer gå ut i början av januari, vilket betyder att remissvar på svenska kommer att få längre svarstid. Regeringen har sagt att man strävar att få lagförslaget till riksdagen i februari.

Svenska riksdagsgruppens andre vice ordförande, Ålands riksdagsledamot Mats Löfström lyfte upp skatten två gånger i samband med den nu pågående budgetbehandlingen i riksdagen.

 

– Båtskatten är populistisk plakatpolitik. Summan som den uppskattas hämta in blir bara mindre och mindre. Nu uppskattar finansministeriet att den bara ska ge 17 miljoner euro per år. För det kommer man att bygga upp mycket ny byråkrati, något som ju är helt i strid med regeringsprogrammets övergripande målsättningar om att minska byråkratin, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

– Skatten kommer inte att drabba de lustjakter och juppiskotrar, som Timo Soini sagt. I stället kommer det att drabba helt vanliga löntagare och pensionärer. Skatten riskerar också att minska på skärgårdsturismen och efterfrågan på finskbyggda småbåtar. På så vis riskerar skatten att bli direkt kontraproduktiv och skadlig för den riktiga ekonomin, säger Mats Löfström.

 

Löfström frågade i budgetdebatten inrikesminister Paula Risikko om sjöbevakningen kommer få mer resurser då man nu tänkt lägga ytterligare uppgifter på myndigheten för att övervaka skatten.

 

– Det är absurt att man föreslår stänga fyra sjöbevakningsstationer i landet och minska sjöbevakningens budget, men samtidigt tänkt ge myndigheten nya övervakningsuppgifter. Sjöbevakningens begränsade resurser och viktiga arbete behövs för att upprätthålla säkerheten till sjöss, inte för att åka omkring och kontrollera om småbåtar betalt sin båtskatt. Samma sak gäller polisen och tullen, säger Mats Löfström.

 

– Jag hoppas att så många som möjligt gör sin röst hörd i samband med utlåtanderundan för att ge ministeriet och regeringen den tydliga signalen att man i den här frågan bör tänka om och prioritera viktigare saker, som att i stället få fart på sysselsättningen, säger Mats Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15