Respekten för rättsstaten måste återupprättas

19.12.2016 kl. 12:37
I morgon kommer riksdagen slutbehandla förslaget till jourreform. Om inte ett mirakel sker kommer det att betyda att Finland i framtiden får 12 sjukhus med omfattande jour, men att Vasa inte är ett av dem

Det betyder att den omfattande jourvården av 85 000 svenskspråkiga österbottningar i praktiken kommer att behöva lösas i Seinäjoki. Seinäjoki har ett enspråkigt finskt sjukhus som hittills inte haft lagstiftat krav att kunna betjäna på svenska. Av den här anledningen har vi i svenska riksdagsgruppen gjort allt i vår makt för att få regeringen att ändra sig och i stället gå in för en modell där 13 sjukhus skulle få omfattande jour, inklusive både Seinäjoki och tvåspråkiga Vasa.

 

Natten till tisdag förra veckan hölls lagförslagets första behandling i plenisalen. Det kändes ganska absurt att vid ett extrainsatt midnattsplenum, en måndag - då många ledamöter är borta, behandla en fråga av så här stor vikt. Alla svenska riksdagsgruppens 10 medlemmar tog sig i ilfart till Helsingfors för att kunna delta i behandlingen. Ett nattligt plenum, som slutade kl. 04.27 på tisdagsmorgonen, är dock inte det enda konstiga i den här frågan. Hela processen har varit så märklig att det stundtals känts som om rättsstaten satts på undantag och allt sunt förnuft kastats överbord.

 

För det första presenterade regeringen ett förslag som man på förhand visste att kommer bli mycket problematiskt att förena med grundlagens stadganden om språkliga rättigheter då man valde Seinäjoki framom Vasa. Flera experter, bl.a. jubileumsfonden Sitra och Stiftelsen för hälsa och välfärd THL hade dessutom föreslagit att Vasa borde väljas framom Seinäjoki.

 

För det andra så smög lagberedningen i social- och hälsovårdsministeriet in ett grovt faktafel i lagförslaget. Lagförslaget hänvisar till en tidigare tolkning av riksdagens grundlagsutskott. Problemet är att grundlagsutskottet aldrig gjort en sådan tolkning. Det här felet kan inte ha kommit in av misstag, utan måste ha skett medvetet, vilket är oerhört allvarligt. Felet upptäcktes i riksdagen, men det är inte riksdagens uppgift att faktagranska propositioner. Riksdagen måste kunna lita på lagberedningen.

 

Hur det här felet lyckats passera justitiekanslern, som har i uppgift att granska lagförslagen under beredningsprocessen, är det många som har frågat sig. Ett indirekt svar på den frågan kom i gårdagens Helsingin Sanomat där justitiekanslern Jaakko Jonkka säger att regeringen sidsteppar honom i lagberedningen och försöker undvika att ärenden granskas i riksdagens grundlagsutskott. Det här är djupt allvarligt och obehagligt.

 

Det har tidigare gått rykten om att regeringen involverat grundlagsexperter i beredningen för att uttryckligen hitta vägar för reformen att inte stoppas i grundlagsutskottet. Justitiekanslerns uttalande kommer förstärka de misstankarna, som om de stämmer, är ytterst allvarliga.

 

Högsta tjänstemannen för vårdreformen, Tuomas Pöysti, har sagt att det inte skulle kosta mer att ha kvar omfattande jour också i Vasa. Ändå har regeringen inte ändrat sig, utan forcerat förslaget vidare. I riksdagens social- och hälsovårdsutskott ville man ännu höra Justitieministeriet då ny information framkommit. Det röstades ner av regeringspartiernas representanter. I riksdagens plenisal föreslogs att lagförslaget skulle återremitteras till grundlagsutskottet, för att garantera att social- och hälsovårdsutskottets betänkande inte stred mot grundlagen. Det röstades också ner.

 

Regeringen har vidhållit att den här reformen bara kommer påverka 50 svenskspråkiga patienter per år och att inget ska flyttas från Vasa. Men om det inte innebär större förändring än så är det ju märkligt att man inte låter Vasa ha kvar omfattande jouren. Det här bidrar därför till misstänksamheten om att det finns en dold agenda, vilket jag verkligen hoppas att inte är fallet.

 

Jag är mycket oroad över att vi verkar gå mot ett samhälle där ändamålen börjat helga medlen och att maktpolitik till och med går framför grundlagen. Respekten för grundlagen och rättsstatens oavhängighet måste återupprättas.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00