Responsdebatt om budgeten

14.12.2016 kl. 13:00
Gruppanförande, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen 14.12 2016

Värderade talman,

 

Svenska riksdagsgruppen delar i stort sett regeringens och finansutskottets syn på det ekonomiska läget. Därför landar vår egen skuggbudget på samma slutsumma som regeringens budget. Vår syn på hur man uppnår tillväxt och en höjs sysselsättningsgrad skiljer sig dock på tre avgörande punkter:

Vi anser att det måste satsas på utbildning och forskning. För det andra vill vi se en helhetsreform av familjepolitiken – den finns uppskissad och uträknad i vår alternativa budget. För det tredje anser vi att Finland som exportberoende land måste också i detta ekonomiska läge bära sitt ansvar för internationellt utvecklingsarbete och kriser.

Då man bedömer riksdagens kompletterande anslag till budgeten - de tillägg som finansutskottet gör – kan man lyfta fram både positiva och negativa saker.

Först väsentliga plock från det positiva. Vi välkomnar tilläggsresurserna på skolornas klubbverksamhet, samt satsningen på kvalitativ småbarnspedagogik.

På socialsidan görs en tilläggssatsning på rusvården för kvinnor. Det är bra, men var har satsningen på fler skyddshem uteblivit. Finland har förbundit sig att leva upp till Istanbulkonventionen och det förebyggande arbetet för att motverka våld mot kvinnor och våld i hemmen. I Svenska riksdagsgruppens alternativa budget såg vi till att det fanns resurser för att inrätta 25 nya skyddshem i vårt land, men var uteblev regeringens satsning?

 

Värderade talman,

Bra är satsningarna på exportfrämjande åtgärder, och jag nämner särskilt tilläggsanslaget för Viexpo som gör ett gott arbete i en våra mest exportinriktade regioner Österbotten.

Bra också att man enats om att ge pengar till jordbruksrådgivningen, 4H-organisationerna, Finlands yrkesfiskarförbund, för det viktiga arbete som Håll skärgården ren gör, samt att Metso-programmet får tilläggsanslag.

 

Men, finansutskottets betänkande innehåller även högst tvivelaktiga projekt. Vad har man tänkt med det famösa tilläggsanslaget för informationsverksamheten när det gäller invandring? Ska UM använda 250 000 för att informera att Finland är ett skräpland dit det inte lönar sig för invandrare att komma?

Ett av regeringens uttalade mål när det gäller invandringspolitiken är att Finland inte ska framstå som ett attraktivt land – hit ska man inte komma i onödan. Är det detta budskap man vill stärka genom informationskampanjen? Svenska riksdagsgruppen ifrågasätter starkt en sådan hållning och tycker att man i stället borde satsa på kampanjer som skapar större medvetenhet om invandringens möjligheter.

 

Att tilläggsanslaget för Folktinget saknas andra året i följd i budgeten är en brist. Det handlar inte om ett stort anslag, men finlandssvensk intressebevakning ligger lågt på regeringens prioriteringslista.

Tyvärr ligger det uteblivna tilläggsanslaget för Folktinget i linje med gårdagens beslut att inte trygga de språkliga grundrättigheterna i vårt land, genom att säga nej till att det äkta tvåspråkiga landskapet Österbotten får ett fulljour sjukhus i Vasa.

Svenska riksdagsgruppen har i exceptionellt kraftiga ordalag kritiserat regeringen för detta beslut som vi anser diskriminerande och som inte stärker svenskan i vårt land på sikt.

Också jourreformen är en budgetlag – vilket delvis förklarar, men inte det minsta försvarar, att regeringen drivit igenom reformen i en process som är farsartad och inte värdig en rättsstat.

Men tillbaka till jourreformen som budgetlag. Med den vill regeringen åstadkomma nettoinbesparingar på omkring 37 miljoner euro på årsnivå. Här vill jag påpeka att det ändå inte fanns ekonomiska argument för regeringen att säga nej till fulljour både i Vasa och Seinäjoki. Ministeriets expertis har bekräftat att 12+1-modellen inte blir dyrare. Därför finner vi det ofattbart att regeringen inte grep chansen och valde en lösning som grundlagsutskottet ansåg var bäst ur språklig synpunkt och som man skulle ha varit mest nöjd med både i Vasa och Seinäjoki.

Därtill borde regeringen ha lyssnat på våra upprepade varningar om att man inte borde försvaga den offentliga infrastrukturen i en av våra mest växande exportregioner som Vasaregionen är.

 

Värderade talman,

 

En budgets värde kan bedömas i hög grad hur stora de sysselsättande effekterna är. Här har regeringen gjort en del ansträngningar, men ändå hörs det också inifrån regeringskretsen röster om att de sysselsättningspolitiska målen inte kommer att uppnås. Detta är allvarligt och Svenska riksdagsgruppen efterlyser fortfarande nya modiga åtgärder för att förbättra sysselsättningen. Ett viktigt steg är att sätta igång den familjepolitiska reformen – och där kom igår positiva signaler från regeringens sida. Läs noga vår skuggbudget när ni skrider till verket.

 

När vi slår fast den årliga statsbudgeten gäller det också att kunna tänka fördomsfritt på reformbehoven i samhället och väga vad som behöver samhällsfinansiering och vad som inte gör det. Vi måste ha förmåga att tänka out of the box.

Exempelvis VATT har nyligen varit kritiskt till de betydande energistöd som staten delar ut. Liksom vi i vår skuggbudget anser VATT att dessa anslag hellre borde satsas på forskning och utbildning.

Svenska riksdagsgruppen ställer även frågan om inte morgonutdelning av dagstidningar borde bli föremål för samhällsstöd. Frågan kan verka liten, men det är den inte. Det är bara att fråga folk. Med den utveckling vi har nu är det många i landet som bor på ställen som inte har morgonutdelning. Dagstidningen är fortfarande en viktig del av vårt kunskapssamhälle och vår demokrati. Därför är det viktigt att garantera att utdelningen fungerar på ett smidigt sätt i hela landet.

 

 Edellisen perusteella teen seuraavan epäluottamuslause-ehdotuksen:

Sipilän hallitus esittää massiivisia koulutukseen kohdistuvia leikkauksia. Koulutusleikkaukset muodostavat todellisen uhan opetuksen ja tutkimuksen laadulle, koulutuksen tasa-arvolle ja maamme kilpailukyvylle. Hallitus ei myöskään kiistattomasta tarpeesta huolimatta ole valmis uudistamaan perhevapaita, kotihoidontukea ja varhaiskasvatusta. Hallitus leikkaa lisäksi valtavasti kehitysavusta. Leikkausten seurauksena kehitysapu on vain noin 0,40 prosenttiin BKT:sta, ja leikkaukset kohdistuvat suoraan kaikkein haavoittuvimmassa asemassa oleviin ihmisiin. Kehitysapuleikkaukset vaarantavat myös Suomen maineen vastuullisena ja luotettavana kansainvälisenä toimijana. Tämän johdosta eduskunta toteaa, että hallitus ei nauti eduskunnan luottamusta.

Responsdebatt om budgeten, 14.12 2016

Gruppanförande, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen

TALAT ORD GÄLLER

 

Värderade talman,

 

Svenska riksdagsgruppen delar i stort sett regeringens och finansutskottets syn på det ekonomiska läget. Därför landar vår egen skuggbudget på samma slutsumma som regeringens budget. Vår syn på hur man uppnår tillväxt och en höjs sysselsättningsgrad skiljer sig dock på tre avgörande punkter:

Vi anser att det måste satsas på utbildning och forskning. För det andra vill vi se en helhetsreform av familjepolitiken – den finns uppskissad och uträknad i vår alternativa budget. För det tredje anser vi att Finland som exportberoende land måste också i detta ekonomiska läge bära sitt ansvar för internationellt utvecklingsarbete och kriser.

Då man bedömer riksdagens kompletterande anslag till budgeten - de tillägg som finansutskottet gör – kan man lyfta fram både positiva och negativa saker.

Först väsentliga plock från det positiva. Vi välkomnar tilläggsresurserna på skolornas klubbverksamhet, samt satsningen på kvalitativ småbarnspedagogik.

På socialsidan görs en tilläggssatsning på rusvården för kvinnor. Det är bra, men var har satsningen på fler skyddshem uteblivit. Finland har förbundit sig att leva upp till Istanbulkonventionen och det förebyggande arbetet för att motverka våld mot kvinnor och våld i hemmen. I Svenska riksdagsgruppens alternativa budget såg vi till att det fanns resurser för att inrätta 25 nya skyddshem i vårt land, men var uteblev regeringens satsning?

 

Värderade talman,

Bra är satsningarna på exportfrämjande åtgärder, och jag nämner särskilt tilläggsanslaget för Viexpo som gör ett gott arbete i en våra mest exportinriktade regioner Österbotten.

Bra också att man enats om att ge pengar till jordbruksrådgivningen, 4H-organisationerna, Finlands yrkesfiskarförbund, för det viktiga arbete som Håll skärgården ren gör, samt att Metso-programmet får tilläggsanslag.

 

Men, finansutskottets betänkande innehåller även högst tvivelaktiga projekt. Vad har man tänkt med det famösa tilläggsanslaget för informationsverksamheten när det gäller invandring? Ska UM använda 250 000 för att informera att Finland är ett skräpland dit det inte lönar sig för invandrare att komma?

Ett av regeringens uttalade mål när det gäller invandringspolitiken är att Finland inte ska framstå som ett attraktivt land – hit ska man inte komma i onödan. Är det detta budskap man vill stärka genom informationskampanjen? Svenska riksdagsgruppen ifrågasätter starkt en sådan hållning och tycker att man i stället borde satsa på kampanjer som skapar större medvetenhet om invandringens möjligheter.

 

Att tilläggsanslaget för Folktinget saknas andra året i följd i budgeten är en brist. Det handlar inte om ett stort anslag, men finlandssvensk intressebevakning ligger lågt på regeringens prioriteringslista.

Tyvärr ligger det uteblivna tilläggsanslaget för Folktinget i linje med gårdagens beslut att inte trygga de språkliga grundrättigheterna i vårt land, genom att säga nej till att det äkta tvåspråkiga landskapet Österbotten får ett fulljour sjukhus i Vasa.

Svenska riksdagsgruppen har i exceptionellt kraftiga ordalag kritiserat regeringen för detta beslut som vi anser diskriminerande och som inte stärker svenskan i vårt land på sikt.

Också jourreformen är en budgetlag – vilket delvis förklarar, men inte det minsta försvarar, att regeringen drivit igenom reformen i en process som är farsartad och inte värdig en rättsstat.

Men tillbaka till jourreformen som budgetlag. Med den vill regeringen åstadkomma nettoinbesparingar på omkring 37 miljoner euro på årsnivå. Här vill jag påpeka att det ändå inte fanns ekonomiska argument för regeringen att säga nej till fulljour både i Vasa och Seinäjoki. Ministeriets expertis har bekräftat att 12+1-modellen inte blir dyrare. Därför finner vi det ofattbart att regeringen inte grep chansen och valde en lösning som grundlagsutskottet ansåg var bäst ur språklig synpunkt och som man skulle ha varit mest nöjd med både i Vasa och Seinäjoki.

Därtill borde regeringen ha lyssnat på våra upprepade varningar om att man inte borde försvaga den offentliga infrastrukturen i en av våra mest växande exportregioner som Vasaregionen är.

 

Värderade talman,

 

En budgets värde kan bedömas i hög grad hur stora de sysselsättande effekterna är. Här har regeringen gjort en del ansträngningar, men ändå hörs det också inifrån regeringskretsen röster om att de sysselsättningspolitiska målen inte kommer att uppnås. Detta är allvarligt och Svenska riksdagsgruppen efterlyser fortfarande nya modiga åtgärder för att förbättra sysselsättningen. Ett viktigt steg är att sätta igång den familjepolitiska reformen – och där kom igår positiva signaler från regeringens sida. Läs noga vår skuggbudget när ni skrider till verket.

 

När vi slår fast den årliga statsbudgeten gäller det också att kunna tänka fördomsfritt på reformbehoven i samhället och väga vad som behöver samhällsfinansiering och vad som inte gör det. Vi måste ha förmåga att tänka out of the box.

Exempelvis VATT har nyligen varit kritiskt till de betydande energistöd som staten delar ut. Liksom vi i vår skuggbudget anser VATT att dessa anslag hellre borde satsas på forskning och utbildning.

Svenska riksdagsgruppen ställer även frågan om inte morgonutdelning av dagstidningar borde bli föremål för samhällsstöd. Frågan kan verka liten, men det är den inte. Det är bara att fråga folk. Med den utveckling vi har nu är det många i landet som bor på ställen som inte har morgonutdelning. Dagstidningen är fortfarande en viktig del av vårt kunskapssamhälle och vår demokrati. Därför är det viktigt att garantera att utdelningen fungerar på ett smidigt sätt i hela landet.

 

 Edellisen perusteella teen seuraavan epäluottamuslause-ehdotuksen:

Sipilän hallitus esittää massiivisia koulutukseen kohdistuvia leikkauksia. Koulutusleikkaukset muodostavat todellisen uhan opetuksen ja tutkimuksen laadulle, koulutuksen tasa-arvolle ja maamme kilpailukyvylle. Hallitus ei myöskään kiistattomasta tarpeesta huolimatta ole valmis uudistamaan perhevapaita, kotihoidontukea ja varhaiskasvatusta. Hallitus leikkaa lisäksi valtavasti kehitysavusta. Leikkausten seurauksena kehitysapu on vain noin 0,40 prosenttiin BKT:sta, ja leikkaukset kohdistuvat suoraan kaikkein haavoittuvimmassa asemassa oleviin ihmisiin. Kehitysapuleikkaukset vaarantavat myös Suomen maineen vastuullisena ja luotettavana kansainvälisenä toimijana. Tämän johdosta eduskunta toteaa, että hallitus ei nauti eduskunnan luottamusta.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15