Kampen för Vasa centralsjukhus fortsätter

11.12.2016 kl. 14:07
De senaste veckorna har jag intensivt arbetat med jourreformen i grundlagsutskottet.

Ett arbete som kulminerade då vi på onsdagskvällen godkände utskottets utlåtande. Ännu tidigare samma dag såg läget för de språkliga rättigheterna och därmed även Vasa Centralsjukhus extremt jobbigt ut. 

Med tanke på den mycket svåra processen, så är det ett mindre mirakel att vi fick ett så starkt och enhälligt utlåtande av grundlagsutskottet. En arbetsseger, det vill jag kalla utlåtandet. Utskottet säger att lagförslaget inte kan godkännas i sin nuvarande form, utan sätter de språkliga rättigheterna bakom det vi kallar grundlagströskeln. Med andra ord säger utskottet att regeringens förslag inte duger som sådant. Förslaget bör ändras.   De språkliga rättigheterna måste tryggas även i praktiken. Regeringen har nu två alternativ. Antingen går man in för en 12+1 modell, där också Vasa centralsjukhus får rätt till full dygnet runt jour eller så slår man fast på lagnivå att Seinäjoki centralsjukhus måste kunna betjäna patienterna också på svenska. Seinäjoki alternativet skulle förutsätta fullständigt tvåspråkig personal dygnet runt och att servicen faktiskt tryggas på två språk. Jag har mycket svårt att se hur det här i praktiken skulle vara möjligt.

Grundlagsutskottet säger också mycket tydligt att den bästa lösningen för att trygga de grundläggande språkliga rättigheterna är att både Vasa och Seinäjoki får full jour. Det är ett starkt ställningstagande för 12 + 1 modellen. Vårdreformens ledande tjänsteman Tuomas Pöysti har i offentligheten konstaterat att full jour i Vasa inte skulle bli nämnvärt dyrare än modellen med bara 12 sjukhus. Till och med direktören för Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt anser att den lättaste vägen är att också Vasa får ansvar för en omfattande jourverksamhet. Enligt honom kan språkkraven bli en utmaning för Seinäjoki sjukhus.

Med andra ord finns det varken ekonomiska eller andra orsaker som talar mot att Vasa ska få full jour. I det här skedet handlar det nu längre endast om politisk vilja från regeringens håll.

Jourreformens behandling fortsätter nu i riksdagens social- och hälsovårdsutskott. Vi i SFP kommer där att fortsätta jobba för att Vasa ska få rätt till full jour. Samtidigt är det nu upp till bevis för de övriga partierna. Hur kommer de att jobba för Vasa centralsjukhus framtid? Ifall de övriga partierna utöver vackra ord i festtal  värnar för tryggandet av de språkliga rättigheterna bör de nu ta sitt ansvar. Allas stöd behövs i den fortsatta behandlingen. Särskilt riktar jag blicken nu till alla  regeringspartiriksdagsledamöter i Vasa valkrets. Samlingspartiet har på riksnivå inte ännu lyft ett finger för fulljour i Vasa. Kampen för Vasa centralsjukhus fortsätter.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15