Kampen för Vasa centralsjukhus fortsätter

11.12.2016 kl. 14:07
De senaste veckorna har jag intensivt arbetat med jourreformen i grundlagsutskottet.

Ett arbete som kulminerade då vi på onsdagskvällen godkände utskottets utlåtande. Ännu tidigare samma dag såg läget för de språkliga rättigheterna och därmed även Vasa Centralsjukhus extremt jobbigt ut. 

Med tanke på den mycket svåra processen, så är det ett mindre mirakel att vi fick ett så starkt och enhälligt utlåtande av grundlagsutskottet. En arbetsseger, det vill jag kalla utlåtandet. Utskottet säger att lagförslaget inte kan godkännas i sin nuvarande form, utan sätter de språkliga rättigheterna bakom det vi kallar grundlagströskeln. Med andra ord säger utskottet att regeringens förslag inte duger som sådant. Förslaget bör ändras.   De språkliga rättigheterna måste tryggas även i praktiken. Regeringen har nu två alternativ. Antingen går man in för en 12+1 modell, där också Vasa centralsjukhus får rätt till full dygnet runt jour eller så slår man fast på lagnivå att Seinäjoki centralsjukhus måste kunna betjäna patienterna också på svenska. Seinäjoki alternativet skulle förutsätta fullständigt tvåspråkig personal dygnet runt och att servicen faktiskt tryggas på två språk. Jag har mycket svårt att se hur det här i praktiken skulle vara möjligt.

Grundlagsutskottet säger också mycket tydligt att den bästa lösningen för att trygga de grundläggande språkliga rättigheterna är att både Vasa och Seinäjoki får full jour. Det är ett starkt ställningstagande för 12 + 1 modellen. Vårdreformens ledande tjänsteman Tuomas Pöysti har i offentligheten konstaterat att full jour i Vasa inte skulle bli nämnvärt dyrare än modellen med bara 12 sjukhus. Till och med direktören för Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt anser att den lättaste vägen är att också Vasa får ansvar för en omfattande jourverksamhet. Enligt honom kan språkkraven bli en utmaning för Seinäjoki sjukhus.

Med andra ord finns det varken ekonomiska eller andra orsaker som talar mot att Vasa ska få full jour. I det här skedet handlar det nu längre endast om politisk vilja från regeringens håll.

Jourreformens behandling fortsätter nu i riksdagens social- och hälsovårdsutskott. Vi i SFP kommer där att fortsätta jobba för att Vasa ska få rätt till full jour. Samtidigt är det nu upp till bevis för de övriga partierna. Hur kommer de att jobba för Vasa centralsjukhus framtid? Ifall de övriga partierna utöver vackra ord i festtal  värnar för tryggandet av de språkliga rättigheterna bör de nu ta sitt ansvar. Allas stöd behövs i den fortsatta behandlingen. Särskilt riktar jag blicken nu till alla  regeringspartiriksdagsledamöter i Vasa valkrets. Samlingspartiet har på riksnivå inte ännu lyft ett finger för fulljour i Vasa. Kampen för Vasa centralsjukhus fortsätter.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15