Den bästa lösningen ur grundrättighetssynvinkel skulle vara fulljour både i Vasa och i Seinäjoki

11.12.2016 kl. 10:14
Rätten till service på modersmålet sattes bakom grundlagströskeln och det betyder att om Social- och hälsovårdsutskottet inte gör paragrafförändringar i lagförslaget måste det få stöd av 5/6 av riksdagsledamöterna i plenum.

Sent på onsdag kväll gav riksdagens grundlagsutskott sitt utlåtande till det lagförslag som kallas för jourförordningen. Grundlagsutskottet slår fast att regeringens lagförslag med 12 fulljoursjukhus inte tryggar de språkliga rättigheterna om det enda österbottniska fulljoursjukhuset är Seinäjoki. Rätten till service på modersmålet sattes alltså bakom grundlagströskeln och det betyder att om Social- och hälsovårdsutskottet inte gör paragrafförändringar i lagförslaget måste det få stöd av 5/6 av riksdagsledamöterna i plenum.

 

Utskottet säger också att den bästa lösningen ur grundrättighetssynvinkel skulle vara fulljour både i Vasa och i Seinäjoki, det vill säga 12+1 modellen. Utskottet säger också att om endast Seinäjoki får fulljour måste den språkliga servicen tryggas i lag. Det betyder att med nu gällande lagstiftning måste Seinäjoki sjukvårdsdistrikt bli tvåspråkigt.

 

Det första av dessa två förslag, fulljour i Vasa, är enkelt. Om Social- och hälsovårdsutskottet sätter in ett ord till , Österbotten, i den paragraf där sjukhus som får fulljour räknas upp så är problemet löst. Enligt den högsta tjänstemannen för hela Sote-reformen, Tuomas Pöysti, är denna lösning obetydligt dyrare än det nuvarande förslaget.

 

Den andra lösningen, att göra Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt tvåspråkigt, är däremot en mycket dyr och tidskrävande lösning. Det är naturligtvis mot den här bakgrunden direktören för sjukvårdsdistriktet Jaakko Pihlajamäki sade till finska Yle på torsdagskvällen att han ser den som den enklaste lösningen att ge fulljour till Vasa och man i Seinäjoki inte motsätter sig den lösningen.

 

Trots ovannämnda fakta försöker regeringen fortfarande hårdnackat köra en modell med tolv fulljoursjukhus trots att antalet tolv inte är någonting annat än en politisk kompromiss. Förra veckan publicerade både Seinäjokitidningen Ilkka och de finskspråkiga jordbrukarnas språkrör Maaseudun Tulevaisuus journalistiskt undermåliga ledare där svenskhatet flödade och de språkliga grundrättigheterna som finns i vår grundlag mot bättre vetande degraderades till simpel språkpolitik. Det kan väl inte vara så att vår regering, på samma sätt som nämnda tidningar, drivs av en unken fennomanism med kvarlevor från 1930-talet?

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00