Den bästa lösningen ur grundrättighetssynvinkel skulle vara fulljour både i Vasa och i Seinäjoki

11.12.2016 kl. 10:14
Rätten till service på modersmålet sattes bakom grundlagströskeln och det betyder att om Social- och hälsovårdsutskottet inte gör paragrafförändringar i lagförslaget måste det få stöd av 5/6 av riksdagsledamöterna i plenum.

Sent på onsdag kväll gav riksdagens grundlagsutskott sitt utlåtande till det lagförslag som kallas för jourförordningen. Grundlagsutskottet slår fast att regeringens lagförslag med 12 fulljoursjukhus inte tryggar de språkliga rättigheterna om det enda österbottniska fulljoursjukhuset är Seinäjoki. Rätten till service på modersmålet sattes alltså bakom grundlagströskeln och det betyder att om Social- och hälsovårdsutskottet inte gör paragrafförändringar i lagförslaget måste det få stöd av 5/6 av riksdagsledamöterna i plenum.

 

Utskottet säger också att den bästa lösningen ur grundrättighetssynvinkel skulle vara fulljour både i Vasa och i Seinäjoki, det vill säga 12+1 modellen. Utskottet säger också att om endast Seinäjoki får fulljour måste den språkliga servicen tryggas i lag. Det betyder att med nu gällande lagstiftning måste Seinäjoki sjukvårdsdistrikt bli tvåspråkigt.

 

Det första av dessa två förslag, fulljour i Vasa, är enkelt. Om Social- och hälsovårdsutskottet sätter in ett ord till , Österbotten, i den paragraf där sjukhus som får fulljour räknas upp så är problemet löst. Enligt den högsta tjänstemannen för hela Sote-reformen, Tuomas Pöysti, är denna lösning obetydligt dyrare än det nuvarande förslaget.

 

Den andra lösningen, att göra Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt tvåspråkigt, är däremot en mycket dyr och tidskrävande lösning. Det är naturligtvis mot den här bakgrunden direktören för sjukvårdsdistriktet Jaakko Pihlajamäki sade till finska Yle på torsdagskvällen att han ser den som den enklaste lösningen att ge fulljour till Vasa och man i Seinäjoki inte motsätter sig den lösningen.

 

Trots ovannämnda fakta försöker regeringen fortfarande hårdnackat köra en modell med tolv fulljoursjukhus trots att antalet tolv inte är någonting annat än en politisk kompromiss. Förra veckan publicerade både Seinäjokitidningen Ilkka och de finskspråkiga jordbrukarnas språkrör Maaseudun Tulevaisuus journalistiskt undermåliga ledare där svenskhatet flödade och de språkliga grundrättigheterna som finns i vår grundlag mot bättre vetande degraderades till simpel språkpolitik. Det kan väl inte vara så att vår regering, på samma sätt som nämnda tidningar, drivs av en unken fennomanism med kvarlevor från 1930-talet?

Mats Nylund

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00