Grundlagsutskottet anser att jourreformen inte uppfyller de språkliga rättigheterna

07.12.2016 kl. 17:14



En arbetsseger, säger Anna-Maja Henriksson

Grundlagsutskottet har enhälligt på onsdagen underkänt regeringens förslag gällande hur de språkliga rättigheterna kan tryggas i vårdreformen. Enligt utskottet behövs förändringar i lagförslaget för att de grundlagsenliga rättigheterna ska kunna tryggas.

- Med tanke på den oerhört svåra processen är jag glad att vi kunde nå en enhälligt utlåtande. Beslutet visar att 12+1-modellen, alltså att också Vasa centralsjukhus kan få fulljour, fortsättningsvis lever. ­­­Många sakkunniga har också påtalat att det vore en god lösning, säger Svenska folkpartiets ordförande, grundlagsutskottsmedlem Anna-Maja Henriksson.

- Utskottet tar inte ställning till på vilket sätt lagförslaget ska ändras, men anmärkningsvärt är att utskottet i sitt utlåtande konstaterar att fulljour både i Seinäjoki och i Vasa är den bästa lösningen då det gäller att trygga de grundläggande språkliga rättigheterna. Här borde regeringen ta lyra.

 

Ärendet förs nu vidare till social- och hälsovårdsutskottet, som får ansvaret för att tillsammans med regeringen arbeta fram ett förslag där de språkliga rättigheterna kan garanteras. Minimi är att på lagnivå slå fast att Seinäjoki centralsjukhus måste kunna betjäna patienterna också på svenska. Men också i ett sådant alternativ, måste de språkliga rättigheterna  faktiskt kunna garanteras i praktiken, det duger inte med formella löften, säger Henriksson.

- Det väsentliga är att vi nu har svart på vitt, att regeringens förslag inte duger som sådant, och att vi kunde nå enighet i utskottet. Jag ser det som arbetsseger i detta skede av processen och stegen känns ikväll litet lättare än i morse.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15