Grundlagsutskottets integritet måste försvaras

05.12.2016 kl. 10:16
Finland har, i en internationell jämförelse, en ganska unik modell för att pröva grundlagsenligheten i lagar. Många länder har konstitutionsdomstolar där domare, vid behov, prövar om de politiska lagstiftarna brutit mot grundlagen genom att ha överskrivit sina befogenheter

I Tyskland har förbundsförfattningsdomstolen, Bundesverfassungsgericht, med säte i staden Karlsruhe de senaste åren fått mycket uppmärksamhet för de mål där man avgjort om Tysklands medverkan i EU:s bankunion varit förenligt med den tyska grundlagen. I USA är det högsta domstolen som uppfyller funktionen av författningsdomstol i landet.

 

Anledningen till att domstolar på detta sätt i princip ställs ovanför politikerna och lagstiftningen är att försvara det demokratiska systemet och rättsstaten. Ifall väljarna ger ett extremt parti makten i ett val så ska det partiet ändå inte kunna genomföra en politik som strider mot grundlagen. Politiker kan så klart ändra grundlagar, men det är en långsam process som kräver kvalificerade majoriteter. Den trögheten är en trygghet för ett demokratiskt system. Grundlagen sätter ramarna för vad som är möjligt att genomföra och är därigenom rättsstatens fundament. Riksdagen får inte stifta lagar som strider mot grundlagen.

 

Finland har ingen författningsdomstol. I stället är det grundlagsutskottet i riksdagen som i vårt land uppfyller den uppgiften. I grundlagsutskottet sitter 17 riksdagsledamöter, fördelade enligt riksdagsgruppernas storlek. Men i utskottet ska partiböcker och grupptillhörighet sättas åt sidan. I utskottet ska man inte representera något parti, enbart bedöma lagförslagen utgående ifrån om de strider mot grundlagen eller inte.

 

Alla lagförslag prövas inte i grundlagsutskottet automatiskt utan där behandlas bara de lagförslag som förs till utskottet. Under tiden lagförslagen behandlas i grundlagsutskottet stoppas behandlingen i sakutskottet. Då utskottet för några veckor sedan behandlade ett fiskeriärende kunde sakutskottet, i det fallet jord- och skogsbruksutskottet, inte fortsätta med sin behandling av ärendet förrän vi i grundlagsutskottet gett vårt utlåtande.

 

I grundlagsutskottet hörs grundlagsexperter och andra sakkunniga. Om utskottet bedömer att lagförslag strider mot grundlagen kräver man att ändringar görs i lagförslagen eller att regeringen drar tillbaka förslaget. Det här gör grundlagsutskottets makt mycket stor och att man är en av huvudförsvarslinjerna för grundlagen och rättsstatens skydd.

 

Problemet är att det politiska trycket på utskottet skruvats upp både i samhällsdebatten och i den politiska debatten den senaste tiden. Grundlagsutskottet stoppade nyligen ett kontroversiellt lagförslag, med starka sannfinländska tecken, som hade försämrat invandrares utkomstskydd. Grundlagsutskottet konstaterade att alla medborgare är lika inför lagen. Man kan försämra utkomstskyddet, men inte enbart för en grupp medborgare. Regeringen drog därför tillbaka lagförslaget.

 

I samband med det konstaterade den sannfinländska ersättaren i grundlagsutskottet Ville Tavio offentligt att ”Finland är en grundlagsdiktatur”. Han är inte den enda som kritiserat grundlagsutskottet direkt eller indirekt. Den här typens uttalanden bidrar dock till att det politiska trycket skruvas upp och att grundlagsutskottet utmålas som förändringsfientligt. Men utskottet är inte förändringsfientligt. Vi upprätthåller bara grundlagen och då får inte ändamålen börja helga medlen i en rättsstat. Varje gång man kritiserar grundlagsutskottet kritiserar man indirekt också grundlagen.

 

Vårdreformen kommer bli en prövning för grundlagsutskottet. Det politiska trycket på att godkänna reformen kommer vara högt, oavsett vad förslagen kommer att innehålla. Trots det trycket måste grundlagsutskottet bevara sin integritet för att beskydda utskottets legitimitet. Det är i hela Finlands intresse att grundlagsutskottets integritet håller och att utskottet fortsätter bedöma lagförslag med grundlagar som enda måttstock, varken mer eller mindre.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens familjepolitik och nedskärning av barnbidrag

Gruppanförande 10.4 2014, ledamot Ulla-Maj Wideroos, Svenska riksdagsgruppen
10.04.2014 kl. 18:00

Ramarna för statsfinanserna 2015 – 2018

Gruppanförande 8.4 2014, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
08.04.2014 kl. 15:00

Statsrådets demokratipolitiska redogörelse.

Gruppanförande, statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014, 18.3.2014 Riksdagsledamot Elisabet Nauclér.
18.03.2014 kl. 15:00

EU-toppmötet och situationen i Ukraina.

Statsministerns upplysning om EU-toppmötet och situationen i Ukraina. Svenska riksdagsgruppens gruppanförande 12.3 2014, riksdagsledamot Christina Gestrin
12.03.2014 kl. 15:00

Kommunpolitik.

Gruppanförande/ Interpellationsdebatt om kommunpolitiken 26.2 2014 Riksdagsledamot Thomas Blomqvist/ Svenska riksdagsgruppen
26.02.2014 kl. 15:00

Medborgarinitiativet om jämlik äktenskapslag.

Remissdebatt 20.2.2014. Lagutskottets viceordförande Stefan Wallin höll Svenska riksdagsgruppens första inlägg i debatten.
21.02.2014 kl. 13:58

Statsrådets skogspolitiska redogörelse.

Gruppanförande, statsrådets skogspolitiska redogörelse 2050. Riksdagsledamot Mats Nylund, 19.2.2014
19.02.2014 kl. 15:00