Står vi inför en konstitutionell kris?

03.12.2016 kl. 10:13



Finland avviker från de flesta andra rättsstater eftersom vi inte har någon författningsdomstol med erfarna rättslärda som bedömer ett lagförslags grundlagsenlighet

I Finland är det riksdagens grundlagsutskott som utför den laglighetskontrollen. Vårt system med ett politiskt tillsatt organ som grundlagsexperter, brukar med jämna mellanrum kritiseras och ifrågasattas både internationellt och inom landet. Hittills har vi alltid kunnat försvara oss med att vårt system ju faktiskt fungerar. Det har varit en hederssak för grundlagsutskottet att inte rösta i grundlagsfrågor och åtminstone aldrig på partipolitisk bas.

 

Men någonting håller på att förändras. De första tecknen kom under statsminister Vanhanens andra regering när den centerledda regeringen av region- och partipolitiska skäl med våld försökte föra Karleby norrut trots att deras lagförslag stred mot grundlagen. Alla minns ännu dåvarande kommunminister, sedermera statsminister, Kiviniemis föraktfulla uttalanden om att hon "inte ändrar sig för hon har rätt", trots att grundlagsutskottet fällt regeringens lagförslag. Sedan skarvade hon i med att hävda att "vi vet ju alla vem som sitter i grundlagsutskottet."

 

Om centerpartisten Mari Kiviniemi var den som öppnade vägen för ringaktning av grundlagsutskottet så blev det inte bättre under regeringen Katainen. Den regeringens stora projekt, Kommunreformen, stupade också på att den gick på tvärs mot kommunernas grundlagsenliga självbestämmanderätt och följaktligen inte kunde genomföras. Nu började också rutinerade riksdagsledamöter som samlingspartiets Ben Zyskowicz tala nedlåtande om våra grundlagsexperter, professorer och erfarna rättslärda, som "grundlagsfundamentalister". Och plötsligt var det på något sätt tillåtet också för riksdagsledamöter att säga nästan vad som helst om det som utgör grunden för hela vår republik, vår grundlag, och hur den tolkas.

 

Nu med regeringen Sipilä vid rodret har vi nått en tredje nivå. Regeringen försöker inte ens ge sken av att de respekterar de grundlagsenliga rättigheterna som medborgarnas rätt till service på sitt eget modersmål.  I stället är de snarast oförskämda mot den som talar om språkliga grundrättigheter. Minister Rehula är nedlåtande och stött. Minister Risikko fäller direkt genanta uttalande om "man kan nog ge service på svenska i Seinäjoki". Vår statsminister Sipilä  säger ingenting.Och naturligtvis avspeglas det i riksdagen. Ledamöterna Antti Kurvinen (c) och Susanna Koski (saml) lyder order uppifrån och gör sig själva till åtlöje genom att försöka tysta sakkunniga. Båda borde vara ytterst medvetna om att alla sakkunniga som riksdagen hör själva äger sina sakkunnigutlåtanden och inte kan beläggas med munkavle bara för att deras åsikter inte passar regeringspartierna. Rekordet hittills innehas av sannfinländska riksdagsledamoten Ville Tavio som talat om "grundlagsdiktatur."

 

Inom de närmaste veckorna kommer vi att se om denna förskjutning också nått in i riksdagens grundlagsutskott. Om vi får ett resultat där regeringspartierna röstar för att lagen om jourförordningen är helt i enlighet med vår grundlag, trots att ett flertal grundlagsprofessorer i offentligheten hävdat något annat, och oppositionspartierna röstar emot, så rubbas hela grunden för Finland som rättsstat. Då befinner vi oss plötsligt i samma situation som Polen och Ungern där regeringarna gått hårt fram mot grundlagen.

 

De svenskspråkiga har rätt till service på sitt modersmål i tvåspråkiga sjukvårdsdistrikt som Vasa och Karleby, men inte i enspråkiga som Seinäjoki. I värsta fall står vi inför en konstitutionell kris där vårt grundlagsutskott förvandlas från den yttersta utposten för lag och rätt, till ett politiskt organ bland andra. Det vill ingen av oss se.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00