Står vi inför en konstitutionell kris?

03.12.2016 kl. 10:13



Finland avviker från de flesta andra rättsstater eftersom vi inte har någon författningsdomstol med erfarna rättslärda som bedömer ett lagförslags grundlagsenlighet

I Finland är det riksdagens grundlagsutskott som utför den laglighetskontrollen. Vårt system med ett politiskt tillsatt organ som grundlagsexperter, brukar med jämna mellanrum kritiseras och ifrågasattas både internationellt och inom landet. Hittills har vi alltid kunnat försvara oss med att vårt system ju faktiskt fungerar. Det har varit en hederssak för grundlagsutskottet att inte rösta i grundlagsfrågor och åtminstone aldrig på partipolitisk bas.

 

Men någonting håller på att förändras. De första tecknen kom under statsminister Vanhanens andra regering när den centerledda regeringen av region- och partipolitiska skäl med våld försökte föra Karleby norrut trots att deras lagförslag stred mot grundlagen. Alla minns ännu dåvarande kommunminister, sedermera statsminister, Kiviniemis föraktfulla uttalanden om att hon "inte ändrar sig för hon har rätt", trots att grundlagsutskottet fällt regeringens lagförslag. Sedan skarvade hon i med att hävda att "vi vet ju alla vem som sitter i grundlagsutskottet."

 

Om centerpartisten Mari Kiviniemi var den som öppnade vägen för ringaktning av grundlagsutskottet så blev det inte bättre under regeringen Katainen. Den regeringens stora projekt, Kommunreformen, stupade också på att den gick på tvärs mot kommunernas grundlagsenliga självbestämmanderätt och följaktligen inte kunde genomföras. Nu började också rutinerade riksdagsledamöter som samlingspartiets Ben Zyskowicz tala nedlåtande om våra grundlagsexperter, professorer och erfarna rättslärda, som "grundlagsfundamentalister". Och plötsligt var det på något sätt tillåtet också för riksdagsledamöter att säga nästan vad som helst om det som utgör grunden för hela vår republik, vår grundlag, och hur den tolkas.

 

Nu med regeringen Sipilä vid rodret har vi nått en tredje nivå. Regeringen försöker inte ens ge sken av att de respekterar de grundlagsenliga rättigheterna som medborgarnas rätt till service på sitt eget modersmål.  I stället är de snarast oförskämda mot den som talar om språkliga grundrättigheter. Minister Rehula är nedlåtande och stött. Minister Risikko fäller direkt genanta uttalande om "man kan nog ge service på svenska i Seinäjoki". Vår statsminister Sipilä  säger ingenting.Och naturligtvis avspeglas det i riksdagen. Ledamöterna Antti Kurvinen (c) och Susanna Koski (saml) lyder order uppifrån och gör sig själva till åtlöje genom att försöka tysta sakkunniga. Båda borde vara ytterst medvetna om att alla sakkunniga som riksdagen hör själva äger sina sakkunnigutlåtanden och inte kan beläggas med munkavle bara för att deras åsikter inte passar regeringspartierna. Rekordet hittills innehas av sannfinländska riksdagsledamoten Ville Tavio som talat om "grundlagsdiktatur."

 

Inom de närmaste veckorna kommer vi att se om denna förskjutning också nått in i riksdagens grundlagsutskott. Om vi får ett resultat där regeringspartierna röstar för att lagen om jourförordningen är helt i enlighet med vår grundlag, trots att ett flertal grundlagsprofessorer i offentligheten hävdat något annat, och oppositionspartierna röstar emot, så rubbas hela grunden för Finland som rättsstat. Då befinner vi oss plötsligt i samma situation som Polen och Ungern där regeringarna gått hårt fram mot grundlagen.

 

De svenskspråkiga har rätt till service på sitt modersmål i tvåspråkiga sjukvårdsdistrikt som Vasa och Karleby, men inte i enspråkiga som Seinäjoki. I värsta fall står vi inför en konstitutionell kris där vårt grundlagsutskott förvandlas från den yttersta utposten för lag och rätt, till ett politiskt organ bland andra. Det vill ingen av oss se.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15