Står vi inför en konstitutionell kris?

03.12.2016 kl. 10:13



Finland avviker från de flesta andra rättsstater eftersom vi inte har någon författningsdomstol med erfarna rättslärda som bedömer ett lagförslags grundlagsenlighet

I Finland är det riksdagens grundlagsutskott som utför den laglighetskontrollen. Vårt system med ett politiskt tillsatt organ som grundlagsexperter, brukar med jämna mellanrum kritiseras och ifrågasattas både internationellt och inom landet. Hittills har vi alltid kunnat försvara oss med att vårt system ju faktiskt fungerar. Det har varit en hederssak för grundlagsutskottet att inte rösta i grundlagsfrågor och åtminstone aldrig på partipolitisk bas.

 

Men någonting håller på att förändras. De första tecknen kom under statsminister Vanhanens andra regering när den centerledda regeringen av region- och partipolitiska skäl med våld försökte föra Karleby norrut trots att deras lagförslag stred mot grundlagen. Alla minns ännu dåvarande kommunminister, sedermera statsminister, Kiviniemis föraktfulla uttalanden om att hon "inte ändrar sig för hon har rätt", trots att grundlagsutskottet fällt regeringens lagförslag. Sedan skarvade hon i med att hävda att "vi vet ju alla vem som sitter i grundlagsutskottet."

 

Om centerpartisten Mari Kiviniemi var den som öppnade vägen för ringaktning av grundlagsutskottet så blev det inte bättre under regeringen Katainen. Den regeringens stora projekt, Kommunreformen, stupade också på att den gick på tvärs mot kommunernas grundlagsenliga självbestämmanderätt och följaktligen inte kunde genomföras. Nu började också rutinerade riksdagsledamöter som samlingspartiets Ben Zyskowicz tala nedlåtande om våra grundlagsexperter, professorer och erfarna rättslärda, som "grundlagsfundamentalister". Och plötsligt var det på något sätt tillåtet också för riksdagsledamöter att säga nästan vad som helst om det som utgör grunden för hela vår republik, vår grundlag, och hur den tolkas.

 

Nu med regeringen Sipilä vid rodret har vi nått en tredje nivå. Regeringen försöker inte ens ge sken av att de respekterar de grundlagsenliga rättigheterna som medborgarnas rätt till service på sitt eget modersmål.  I stället är de snarast oförskämda mot den som talar om språkliga grundrättigheter. Minister Rehula är nedlåtande och stött. Minister Risikko fäller direkt genanta uttalande om "man kan nog ge service på svenska i Seinäjoki". Vår statsminister Sipilä  säger ingenting.Och naturligtvis avspeglas det i riksdagen. Ledamöterna Antti Kurvinen (c) och Susanna Koski (saml) lyder order uppifrån och gör sig själva till åtlöje genom att försöka tysta sakkunniga. Båda borde vara ytterst medvetna om att alla sakkunniga som riksdagen hör själva äger sina sakkunnigutlåtanden och inte kan beläggas med munkavle bara för att deras åsikter inte passar regeringspartierna. Rekordet hittills innehas av sannfinländska riksdagsledamoten Ville Tavio som talat om "grundlagsdiktatur."

 

Inom de närmaste veckorna kommer vi att se om denna förskjutning också nått in i riksdagens grundlagsutskott. Om vi får ett resultat där regeringspartierna röstar för att lagen om jourförordningen är helt i enlighet med vår grundlag, trots att ett flertal grundlagsprofessorer i offentligheten hävdat något annat, och oppositionspartierna röstar emot, så rubbas hela grunden för Finland som rättsstat. Då befinner vi oss plötsligt i samma situation som Polen och Ungern där regeringarna gått hårt fram mot grundlagen.

 

De svenskspråkiga har rätt till service på sitt modersmål i tvåspråkiga sjukvårdsdistrikt som Vasa och Karleby, men inte i enspråkiga som Seinäjoki. I värsta fall står vi inför en konstitutionell kris där vårt grundlagsutskott förvandlas från den yttersta utposten för lag och rätt, till ett politiskt organ bland andra. Det vill ingen av oss se.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17