Postens lagstadgade uppgifter bör granskas

02.12.2016 kl. 10:18
Postlagen är på remissrunda och olika instanser har möjlighet att säga sin åsikt om hur postens verksamhet ska ordnas i framtiden.

Under hösten har det kommit besked om drastiska försämringar i postens utdelning. På många orter kommer dagstidningarna med dagsposten och på vissa områden kommer posten att delas ut enbart under tre dagar i veckan. Det här är oacceptabelt och för att hitta lösningar på problemen borde vi nu diskutera helt nya möjligheter.

 

En möjlighet kunde vara att definiera dagstidningarna som produkter som faller inom ramen för postens samhällsomfattande tjänster. I och med detta skulle posten bli skyldig att dela ut dagstidningarna på det sätt som man väljer att definiera i postlagen. I flera länder såsom Norge, Danmark, Tyskland och Frankrike hör dagstidningarna till de samhällsomfattande tjänsterna.  I Finland är det bara brev med frimärke och max tio kg tunga paket som är försedda med frimärke och som skickas utomlands som hör till postens samhällsomfattande tjänster.    

 

I framtiden torde dagstidningarna ges ut i digitalt format, men vi är inte ännu där. Under en övergångsperiod måste vi också kunna garantera att alla har tillgång till dagstidningarna i pappersformat dagligen. Dessutom borde man överväga en kombinerad morgonutdelning av tidningar och brev där det är ändamålsenligt.

 

Jag förstår mycket väl att det just nu är svårt att öka på statens utgifter. Men medborgarna försätts i mycket olika situation beroende på var man bor. Tillgång till dagstidningen på morgonen och till övrig post fem gånger i veckan kan anses vara en förutsättning för att kunna fungera som medborgare. Det handlar till syvende och sist om att skapa förutsättningar för en fungerande demokrati.

 

Det är nu, före regeringen slutligen fattar beslut om innehållet i postlagen, som vi fördomsfritt ska diskutera hur vi bäst kan trygga fungerande postservice. Olika modeller och alternativ finns att tillgå om bara den politiska viljan finns. Att tillåta att dagstidningarnas distribution finansieras via statsbudgeten är en central fråga som borde bli föremål för en samhällsdebatt nu.  Få av oss vill få dagstidningen på eftermiddagen eller post enbart tre dagar i veckan.  

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00