Postens lagstadgade uppgifter bör granskas

02.12.2016 kl. 10:18
Postlagen är på remissrunda och olika instanser har möjlighet att säga sin åsikt om hur postens verksamhet ska ordnas i framtiden.

Under hösten har det kommit besked om drastiska försämringar i postens utdelning. På många orter kommer dagstidningarna med dagsposten och på vissa områden kommer posten att delas ut enbart under tre dagar i veckan. Det här är oacceptabelt och för att hitta lösningar på problemen borde vi nu diskutera helt nya möjligheter.

 

En möjlighet kunde vara att definiera dagstidningarna som produkter som faller inom ramen för postens samhällsomfattande tjänster. I och med detta skulle posten bli skyldig att dela ut dagstidningarna på det sätt som man väljer att definiera i postlagen. I flera länder såsom Norge, Danmark, Tyskland och Frankrike hör dagstidningarna till de samhällsomfattande tjänsterna.  I Finland är det bara brev med frimärke och max tio kg tunga paket som är försedda med frimärke och som skickas utomlands som hör till postens samhällsomfattande tjänster.    

 

I framtiden torde dagstidningarna ges ut i digitalt format, men vi är inte ännu där. Under en övergångsperiod måste vi också kunna garantera att alla har tillgång till dagstidningarna i pappersformat dagligen. Dessutom borde man överväga en kombinerad morgonutdelning av tidningar och brev där det är ändamålsenligt.

 

Jag förstår mycket väl att det just nu är svårt att öka på statens utgifter. Men medborgarna försätts i mycket olika situation beroende på var man bor. Tillgång till dagstidningen på morgonen och till övrig post fem gånger i veckan kan anses vara en förutsättning för att kunna fungera som medborgare. Det handlar till syvende och sist om att skapa förutsättningar för en fungerande demokrati.

 

Det är nu, före regeringen slutligen fattar beslut om innehållet i postlagen, som vi fördomsfritt ska diskutera hur vi bäst kan trygga fungerande postservice. Olika modeller och alternativ finns att tillgå om bara den politiska viljan finns. Att tillåta att dagstidningarnas distribution finansieras via statsbudgeten är en central fråga som borde bli föremål för en samhällsdebatt nu.  Få av oss vill få dagstidningen på eftermiddagen eller post enbart tre dagar i veckan.  

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00