Tidningsutdelningen måste få budgetfinansiering

30.11.2016 kl. 16:00
Svenska riksdagsgruppen kräver att regeringen i förslaget till ny postlag söker en lösning som tillåter budgetfinansiering för att trygga tidningsutdelningen.

– Där det är ändamålsenligt bör man även överväga att slå samman morgonutdelning av brev och tidningar, säger riksdagsledamot Mats Nylund (SFP).

Han anser att den lönsamhetskris som dagstidningarna genomgår har fördjupats till den grad att det krävs fördomslöst nytänkande från statsmaktens sida. Då en del får sin morgontidning och andra inte får den, hamnar medborgarna i en ojämlik position.

– Vi anser att dagstidningen är nödvändig för folkbildningen. Samhällsdialogen blir allt svårare att genomföra då folk avstår från sina tidningsprenumerationer, bland annat för att utdelningen inte fungerar på mindre orter och i skärgården, säger Nylund.

 

Svenska riksdagsgruppen anser att den nya postlagen borde definiera dagstidningarna som samhällsomfattande tjänster. I dagens läge är det bara brev och mindre paket som hör till postens samhällsomfattande tjänster.

– En fungerande tidningsdistribution är en demokratifråga. Sociala medier är ett komplement, men ersätter inte dagstidningens mångsidiga allmänbildande rapportering och politiska granskande analys som är av fundamental betydelse för att våra öppna demokratiska samhällen ska fungera, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

Löfström och Nylund deltog på onsdagen i Bildningsförbundets seminarium om postlagen i Helsingfors.

– Ett annat alternativ är att vi gör som i Belgien. Den belgiska modellen går ut på en koncession som auktioneras ut områdesvis och innehåller stöd via budgetmedel för de områden där tidig morgonutdelning inte lyckas med hjälp av konkurrens och marknadskrafter. Det här är det mest kostnadseffektiva sättet att trygga utdelningen, säger Löfström och Nylund.

Mats Löfström och Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15