Tidningsutdelningen måste få budgetfinansiering

30.11.2016 kl. 16:00
Svenska riksdagsgruppen kräver att regeringen i förslaget till ny postlag söker en lösning som tillåter budgetfinansiering för att trygga tidningsutdelningen.

– Där det är ändamålsenligt bör man även överväga att slå samman morgonutdelning av brev och tidningar, säger riksdagsledamot Mats Nylund (SFP).

Han anser att den lönsamhetskris som dagstidningarna genomgår har fördjupats till den grad att det krävs fördomslöst nytänkande från statsmaktens sida. Då en del får sin morgontidning och andra inte får den, hamnar medborgarna i en ojämlik position.

– Vi anser att dagstidningen är nödvändig för folkbildningen. Samhällsdialogen blir allt svårare att genomföra då folk avstår från sina tidningsprenumerationer, bland annat för att utdelningen inte fungerar på mindre orter och i skärgården, säger Nylund.

 

Svenska riksdagsgruppen anser att den nya postlagen borde definiera dagstidningarna som samhällsomfattande tjänster. I dagens läge är det bara brev och mindre paket som hör till postens samhällsomfattande tjänster.

– En fungerande tidningsdistribution är en demokratifråga. Sociala medier är ett komplement, men ersätter inte dagstidningens mångsidiga allmänbildande rapportering och politiska granskande analys som är av fundamental betydelse för att våra öppna demokratiska samhällen ska fungera, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

Löfström och Nylund deltog på onsdagen i Bildningsförbundets seminarium om postlagen i Helsingfors.

– Ett annat alternativ är att vi gör som i Belgien. Den belgiska modellen går ut på en koncession som auktioneras ut områdesvis och innehåller stöd via budgetmedel för de områden där tidig morgonutdelning inte lyckas med hjälp av konkurrens och marknadskrafter. Det här är det mest kostnadseffektiva sättet att trygga utdelningen, säger Löfström och Nylund.

Mats Löfström och Mats Nylund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00