Varför prioriteras inte skyddshemmen?

26.11.2016 kl. 12:43
Den internationella FN-dagen för avskaffande av våld mot kvinnor inföll på fredagen.

Enligt SFP:s ordförande, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson är arbetet som görs i preventivt syfte samt för dem som har fallit offer för våld extremt viktigt och borde därför finnas på agendan oftare än en gång om året. 

 

- Våld mot kvinnor är ett problem som har sociala, hälso- och ekonomiska konsekvenser för såväl individen som samhället. Våld mot kvinnor är en av de allvarligaste kränkningarna av mänskliga rättigheter i vårt land. Finland är i toppen i EU-jämförelserna över andelen kvinnor som utsätts för våld. Det är bedrövligt. Därför krävs konkreta åtgärder, säger Henriksson.

 

Finland har ratificerat Europarådets konvention, den så kallade Istanbulkonventionen, om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Syftet med konventionen är att förebygga och utrota våld mot kvinnor, att skydda offer för våld samt att ställa våldsförövare till svars för sina gärningar.

 

 - Regeringens nuvarande anslag för att skydda våldsoffer är inte ens tillräckligt för att trygga den nuvarande skyddshemsverksamheten. Med relativt små medel kan man göra mycket för stödtjänsterna. Det är en fråga om prioriteringar. En bråkdel av den summa som nu satsas på Talvivaara skulle förbättra många kvinnors och flickors situation i vårt land. Vi behöver fler skyddshemsplatser och våldtäktskriscenter. Därtill behövs satsningar på det våldsförebyggande arbetet.

 

SFP föreslår en tilläggsfinansiering på 15 miljoner euro för skyddshemsverksamheten i sin skuggbudget. Det räcker för att grunda 25 nya skyddshem, vilket ger 175 nya skyddshemsplatser. I SFP:s skuggbudget föreslås också 900 000  euro för tre våldtäktskriscenter.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15