Varför prioriteras inte skyddshemmen?

26.11.2016 kl. 12:43
Den internationella FN-dagen för avskaffande av våld mot kvinnor inföll på fredagen.

Enligt SFP:s ordförande, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson är arbetet som görs i preventivt syfte samt för dem som har fallit offer för våld extremt viktigt och borde därför finnas på agendan oftare än en gång om året. 

 

- Våld mot kvinnor är ett problem som har sociala, hälso- och ekonomiska konsekvenser för såväl individen som samhället. Våld mot kvinnor är en av de allvarligaste kränkningarna av mänskliga rättigheter i vårt land. Finland är i toppen i EU-jämförelserna över andelen kvinnor som utsätts för våld. Det är bedrövligt. Därför krävs konkreta åtgärder, säger Henriksson.

 

Finland har ratificerat Europarådets konvention, den så kallade Istanbulkonventionen, om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Syftet med konventionen är att förebygga och utrota våld mot kvinnor, att skydda offer för våld samt att ställa våldsförövare till svars för sina gärningar.

 

 - Regeringens nuvarande anslag för att skydda våldsoffer är inte ens tillräckligt för att trygga den nuvarande skyddshemsverksamheten. Med relativt små medel kan man göra mycket för stödtjänsterna. Det är en fråga om prioriteringar. En bråkdel av den summa som nu satsas på Talvivaara skulle förbättra många kvinnors och flickors situation i vårt land. Vi behöver fler skyddshemsplatser och våldtäktskriscenter. Därtill behövs satsningar på det våldsförebyggande arbetet.

 

SFP föreslår en tilläggsfinansiering på 15 miljoner euro för skyddshemsverksamheten i sin skuggbudget. Det räcker för att grunda 25 nya skyddshem, vilket ger 175 nya skyddshemsplatser. I SFP:s skuggbudget föreslås också 900 000  euro för tre våldtäktskriscenter.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30