Kina och nettolönesystem hör inte ihop

26.11.2016 kl. 07:10
Det var ett mycket glädjande besked att Viking Line ingår ett intentionsavtal om att bygga ett nytt fartyg. Det andas framtidstro för rederiet, Åland och Finland. Det är viktigt att Viking Line fortsätter utvecklas och upprätthåller sin konkurrenskraft på Östersjön. Det är i Ålands och Finlands intresse, då bolaget är en stor arbetsgivare på Åland och nationellt.

En stor del av styckegodsexporten (och importen) från (och till) Finland går dagligen på fartygens bildäck. Viking Line är således en vital del av Finlands utrikeshandelslogistik samt, i eventuell kristid, försörjningsberedskap.

 

Alla var dock inte lika glada för beskedet. Det tog inte många timmar innan Kauppalehti skrev en frän kommentar. Man konstaterade att tacken för att Viking Line kvitterar ut statsstöd är att man beställer fartyg från Kina.

 

Två riksdagsledamöter hakade på. Eero Suutari (Saml) och Olavi Ala-Nissilä (C) konstaterade att Viking Line fått hundratals miljoner i statsstöd. Ala-Nissilä gick så långt att han sa att man borde se om man kunde återkräva statsstöd om man inte ändrade beslutet om att bygga i Kina! Det är populism. Man spelar på nationalistiska strängar och blandar ihop saker. Reaktionerna var dock helt väntade eftersom det finns en stark nationell stolthet kring varven, och misstänksamhet mot Kina.

 

De senaste halvåret har varvet i Åbo fått mycket uppmärksamhet. Nya ägaren Meyer investerar betydande i varvet och orderboken sträcker sig till 2024. I ett land som de senaste åren befunnit sig i recession har varvet och det marina klustret varit en sällsynt ljuspunkt. Därför reagerar många emotionellt om man upplever att ett finländskt rederi inte stöder varven. Dessutom finns en misstänksamhet mot Kina, som har ett rykte och historia över att skickligt kopiera och stjäla teknologi som sedan används för att konkurrera mot dem som uppfunnit teknologin.

 

Även om rädslan inte är obefogad ska man vara försiktig med att piska upp protektionistiska stämningar eftersom internationell handel historiskt gynnat Finland stort. Finland behöver fortsättningsvis omvärlden mer än vad omvärlden behöver oss.

 

Så klart är jag lite ledsen över att intentionsavtalet inte gick till ett finländskt varv. För som riksdagsledamot hoppas jag alltid att det ska gå så bra som möjligt för samtliga finländska företag. Men, även om fartyget byggs i Kina kommer en betydande del av orderns värde antagligen ändå att gå till finländska företag.

 

Den viktigaste saken är ändå att fartyget får finländsk flagg och ger åländska och finländska arbetsplatser. Jag hoppas och vill att fartyget får finländsk flagg. Men för att det ska ske måste vi upprätthålla en konkurrenskraftig sjöfartspolitik i Finland. Det har vi idag med ett konkurrenskraftigt nettolönesystem. Men, det är det stödet som en del media och mina två kollegor nu kallar för statsstöd, fast det i praktiken är ett lönestöd.

 

Vad skulle hända om man tog bort systemet, något som hotell- och restaurangbranschen lobbar för. Jo, tusentals finländska arbetsplatser skulle förloras i takt med att fartyg skulle flaggas ut. Vi skulle tappa indirekta skatteintäkter och fartyg ur vår försörjningsberedskapspool. Skulle restaurangerna i land få mindre konkurrens, vilket är branschens logik för att lobba emot nettolönesystemet? Nej, fartygen skulle ju fortsätta segla, men under estnisk och svensk flagg i stället. Det skulle vara en loose-loose för Finland.

 

Det är lätt att bli emotionell, men nettolönesystemet och varvsbeställningar hör inte ihop. Det här vet Finlands regering, och riksdagen. Förhoppningsvis skulle vissa mediakommentatorer också börja grunda sin argumentation på fakta, i stället för på känsla andra branschers desinformation
Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00